I slutet av november presenterade SCB, Statistiska Centralbyrån, nationalräkenskaperna för tredje kvartalet 2016. Den svenska bruttonationalprodukten ökade med 2,8 procent jämfört med samma period 2015 – en siffra klart över EU-genomsnittet. Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, som gästade Luleå under måndagen, förutspår en fortsatt god tillväxt även 2017 och 2018.
”Vi tror på en tillväxt på 2,8 procent 2017 och 2,3 procent 2018”, säger han.
Han konstaterar att det är främst två inhemska områden som fungerar som ”tillväxtcylindrar”.
”Det är byggbranschen och offentliga sektorn”, säger Bergqvist.
Men han framhåller att det även finns bekymmer. Han liknar den svenska ekonomin vid ”en lätt febrig snögubbe” och pekar på att det finns flaskhalsar i delar av ekonomin. Ett exempel är bygg- och bostadssektorn. Den kraftiga uppgången av byggandet – 44 procent på ett år! – har gjort det svårare att få tag på arbetskraft, vilket pressar upp lönerna och produktionskostnaderna.
”En annan utmaning är integrationen och att få ut alla nyanlända på arbetsmarknaden”, säger Bergqvist.
De största orosmolnen finns dock i omvärlden. Bergqvist noterar en utveckling som är både ”spännande och skrämmande”. Vart tar USA vägen under den nya presidenten Donald Trump? Hur går det i valen i stora EU-länder som Frankrike och Tyskland? Vad händer med Brexit och Storbritannien? Hur påverkar det EU:s utveckling ?
”Om det innebär steg tillbaka för världshandeln kan det påverka Sverige. Ungefär 50 procent av vår ekonomi har en koppling till exportsektorn”, konstaterar Bergqvist.
Det är krassa realiteter som inte kan upprepas nog ofta. Hos vissa debattörer har TTIP, Ceta och andra internationella handelsavtal förvandlats till skällsord. Men det ligger inte i Sveriges intresse att stora EU-länder och USA slår in på en mer protektionistisk och isolationistisk väg. Minskad tillgång till de stora marknaderna i världen och Europa kommer att slå obönhörligt mot ett litet och utrikeshandelsberoende land som Sverige.
Exportindustrin är verkligen inte ”basically gone” (i praktiken borta), som en tidigare regeringschef sa i ett famöst uttalande i Davos 2012. Sveriges välstånd bygger på att det finns innovativa och framgångsrika exportföretag som säljer sina produkter till Tyskland, USA, Storbritannien och andra av jordens länder. Visserligen är det sant att det inte längre arbetar lika många i den traditionella industrin. Men industrin har fortfarande en helt avgörande betydelse för ekonomi och välfärd i Sverige. Enbart skogsindustrin ger Sverige ett exportnetto på ungefär 125 miljarder kronor varje år!
Därför har Sverige – och i synnerhet ett industrilän som Norrbotten – skäl att se med extra oro på de nationalistiska och populistiska strömningar som nu växer sig starka i både EU och USA. Det är gott att både byggandet och den offentliga konsumtionen medverkar till en starkare tillväxt i Sverige.
Men Sverige behöver också sin produktion av stål, järnmalm, papper, bilar och andra exportvaror.
”Vi kan inte leva på att tvätta skjortor åt varandra”, som gamle Electrolux-chefen Hans Werthén (1919-2000) sa en gång i tiden.