BENGT-URBAN FRANSSON PITEA-TIDNINGEN.SE: En kunglig start

Tänk ändå vad tiden går fort. Äntligen är det den nittonde juni. Denna strålande dag när semestern börjar. Och i år börjar den ju med än mer glans än vanligt. Ett kungligt bröllop är ju trots allt inget som går spårlöst förbi. Förra meningen skulle kunna vara århundradets största understatement. För spårlöst förbi är det minsta man kan anklaga Victorias bröllop för att ha gått. Om man skulle döma av skriverierna i media så är det här en av det här årtusendets största händelser. Oljan som läcker ut i BP:s lilla borrhål får ju inte tillnärmelsevis samma mediebevakning här i Sverige. Det är sida upp och sida ner med artiklar om kronprinsessans stora dag. Man mjölkar ur allt som går i en förhoppning om att sälja lösnummer.
Men man måste ställa sig frågan om denna bevakning står i proportion till händelsens betydelse. Det är det som nyhetsvärdering handlar om. Uppenbarligen måste en rad av de stora tidningsredaktionerna ha gjort bedömningen att det är så viktigt att man satsar åtskilliga sidor till bevakningen. Men jag håller inte med. Det kan inte vara motiverat. Tänk ändå så många nonsensartiklar det blivit. Man ska inte tänka på alla upprepningar och nya vinklingar på samma grej som gjorts. Men snart är det över, men då kommer ju alla analyserna.
Själv kommer jag ändå att sitta framför tv:n när det väl blir dags. Inte så mycket av rojalistisk yra utan mer av nyfikenhet på alla kläder, och framförallt på Victorias brudklänning. Jag kan än i dag minnas hur vackert klädd Belgiens drottning Fabiola var vid kungabröllopet 1976. Framförallt ser jag fram emot alla konstfulla hattar. Det är alldeles för sällan folk klär sig i hatt numera.
Mitt i all bevakning av föreningen mellan Victoria och Daniel har stora händelser drunknat i mediebruset. Avskaffandet av förbudet mot uppförande av ny kärnkraft uppmärksammades visserligen, men inte i den grad som frågan förtjänar. Det är ett historiskt beslut på många sätt. Avvecklingen av kärnkraften är härmed avvecklad. Att som vissa centerpartister framhärdar att de ekonomiska villkoren för ny kärnkraft är så dåliga att gårdagens ja till ny kärnkraft i verkligheten är ett nej verkar mest som självbedrägeri. Men svenska folket är klokare än så. Man vet att ja är ett ja.
Jag skrev i min ledare om Centerpartiets svek i denna fråga vilket fick Christina Simonsson att reagera i ett inlägg på sin blogg. Blogginlägget gick under namnet " Kärnkraften och gnälliga gubbar". Det känns i det här fallet lätt smickrande att bli kallad gnällig gammal gubbe, speciellt som Christina bara är fyra år yngre än mig. Hon skriver bland annat: " Ni är mig då ena gnälliga gamla gubbar må så vara om den ena av er varit både centerpartist och minister!" och syftar då på mig och Börje Hörnlund. I sitt inlägg beskriver hon bland annat Centerns olika stämmobeslut kring energipolitiken. Men det är en sak vad man säger och vad man gör. Se bara på sossarnas hållning i monarkifrågan.
En sak som oroar mig är oljeutsläppet i Mexikanska Golfen. Detta är bara en i raden av påminnelser om vilka effekter människans missbruk av vår jord kan få. Här pumpas miljontals liter olja ut och orsakar enorma skador på djur- och växtliv. BP verkar stå handfallna inför situationen, och oljan fortsätter att läcka ut. Jag fick häromdagen ett filmklipp per mail som drev med BP-ledningens sätt att hantera krisen. Om ni söker på "BP spills coffee" på Youtube så hittar ni den. Don’t worry about it. It’s a small spill on a very large table, säger BP:s VD i filmen när han spiller ut kaffe på bordet. Och nog känns det som om BP såg så på oljeläckan från början. Kolla in filmen och känn hur skrattet fastnar i halsen.
Nu försvinner jag i två veckor. Kenneth Jonsgården kommer vikariera för mig. Den femte juli är jag tillbaka. Ha det så bra till dess!