LEDARE: En krona är inte lika mycket värd

Den svenska skattepolitiken har på många sätt hittills varit en av huvudfrågorna i årets valrörelse. Jobbskatteavdraget har varit fjädern i hatten för den borgerliga regeringen. Människor har visserligen fått mer i plånboken, men fått betala igen på andra håll. Det har varit att ge med ena handen och bakvägen ta tillbaka med den andra. Men så är det ju med det offentliga. Minskar man inkomsterna så finns det mindre kvar att fördela. Hålet i statsbudgeten som skattesänkningarna orsakar måste betalas av någon. Det omvända gäller för den rödgröna fördelningspolitiken. Genom att öka statens inkomster vill man också skapa utrymme för en bättre fördelningspolitik.

Sveriges pensionärer, sjuka, arbetslösa och föräldralediga har fått känna på effekterna av alliansregeringens omvända fördelningspolitik genom effekterna av jobbskatteavdraget. Genom jobbskatteavdraget har dessa grupper fått uppleva hur det känns när deras krona inte längre är lika mycket värd som den krona arbetaren får i sitt lönekuvert. De har fått se hur principen lika lön-lika skatt med ett enkelt penndrag raderats av finansminister Borg och statsminister Reinfeldt.

Det svenska progressiva skattesystemet har inneburit att en krona beskattats hårdare vid höga inkomster än vid låga. Det har varit en av hörnpelarna i den svenska fördelningspolitiken. Den som har mer ska också bidra med mer. Visserligen finns detta kvar även om skattesänkningarna för höginkomsttagare ligger skyhögt över de skattesänkningar som låg- och medelinkomsttagarna fått ta del av. I stället har man nu byggt in en annan huvudprincip i systemet. Jobbar du inte ska du beskattas hårdare än den som jobbar. Skillnaderna är inte små heller. Om vi nu tar och tittar på en inkomst på 15 000 kr i månaden och skatt enligt tabell 34 så kan vi konstatera att den som arbetar får skatta 3 211 kr, medan pensionären får skatta 4 017 kr och den som är arbetslös, sjuk eller föräldraledig får skatta 4 309 kr. Pensionären får alltså betala 9 672 kronor mer i skatt per år än arbetaren och för den arbetslöse, sjuke eller föräldraledige handlar det om 13 176 kronor per år. Vid en inkomst på 20 000 kr per månad förlorar pensionären 1 118 kr i månaden och de arbetslösa, sjuka och föräldralediga 1 418 kronor per månad.

Den högerledda alliansregeringen tycker uppenbarligen att det är bra och rättvist att en krona i inkomst inte ska vara lika mycket värd efter skatt för pensionären, den arbetslöse, den sjuke eller den föräldraledige vid lika inkomstnivå. Detta om något visar på vilken människosyn dagens regering företräder. Den som inte bidrar till samhället på samma sätt som den som arbetar ska straffas.
För de sjuka, arbetslösa och föräldralediga är inkomstbortfallet stort redan från början. Ersättningsnivåerna är lägre än den inkomst man hade innan. Att sedan ovanpå detta lägga en straffbeskattning är orättfärdigt. Det är att slå med dubbla slag. Att pensionen inte är något annat än uppskjuten lön är oomtvistat. Varför ska den då straffbeskattas på
detta vis?

Pensionärerna har dessutom halkat efter ordentligt de senaste åren jämfört med löntagarna. Då strör regeringen ytterligare salt i såren i form av den orättfärdiga pensionärsskatten. Sveriges arbetslösa, sjuka, föräldralediga och pensionärer behöver förändring. Den 19 september kan du ge dem ditt stöd.

Ledare: En krona är inte lika mycket värd

BESKATTNING Den orättvisa beskattningen av pensionärer har på många sätt stått i fokus för den politiska debatten. Men pensionärsskatten är bara en del av problemet. Arbetslösa, sjuka och föräldralediga straffas också av alliansregeringens skattepolitik.