Det drar ihop sig till presentation av höstbudgeten. Det märks på att utspel duggar ned på debattplats i de stora tidningarna. På onsdagen inledde finansminister Magdalena Andersson (S) och biträdande statsrådet på hennes departement, Per Bolund (MP), på DN-debatt med en kungörelse rörande den kommande budgeten.
Den innehöll ramarna och inriktningen för höstbudgeten. Tio miljarder kronor ska satsas på främst jobb, skola och klimat, där miljön ingår i det sistnämnda.
I jobben ingår för övrigt både infrastruktur med främst järnvägar och ökad, bättrad matchning mellan lediga jobb och arbetslösa. De senare får bättre möjlighet att gå komvux, folkhögskola eller yrkesutbildningar för att åstadkomma det.
Dessa utbildningar ska ligga nära arbetsmarknadens behov så de lediga jobb som trots allt finns lättare ska kunna besättas med arbetslösa, som får hjälp med att anpassa sin kompetens.
De två ministrarnas förhoppning är att uppåt 150 000 nya jobb ska skapas på cirka två år. Det är ett ambitiöst mål. Och det ska nås dels genom de satsningar som regeringen gör, dels den positiva konjunkturen i världen.
Det finns en svaghet i att förlita sig på det senare eftersom det inte går att vara säker på att konjunkturen blir fortsatt god. Det finns flera faktorer som pekar på att konjunkturen kan komma att försvagas.
Några faktorer är striderna med ISIS i främst Syrien, Rysslands aggressiva agerande i särskilt Ukraina, finansiell oro i världen till följd av Kinas ekonomiska inbromsning. Ja, det går att räkna upp mycket.
Att regeringen satsar på att förbättra matchningen, genom olika utbildningar med koppling till yrkeslivet, är bra. Frågan är dock om det kan ge så många nya jobb i form av att väldigt många arbetssökanden får jobb. Ett antal tiotusental jobb blir det nog på några års sikt med hjälp av det, men knappast 150 000 på så kort tid.
Samma gäller med investeringar för bättre infrastruktur med järnvägar i spetsen och klimatsmarta åtgärder för effektivare energianvändning i främst bostäder och annat. Nya jobb på några tiotusen ger det i bästa fall.
Och när finansdepartementets två statsråd skriver om att gynna exporten får man hoppas att de gäller tjänster, som är arbetsintensivt. För den exportinriktade industrin är väldigt effektiv och kan öka sin export utan att behöva anställa fler personer.
Export brukar gynnas av en svag kronkurs. I början av denna vecka stärktes dock kronan mot flera viktiga valutor, med USA-dollarn i spetsen. Sådant försvårar rimligen för svensk export.
Skola och järnvägsreparationer i all ära. Men ministrarna, och regeringen, verkar glömma bort att den viktiga offentliga sektorn kan fungera som en stor jobbskapare. Där finns nämligen många och stora behov att möta.
Exempelvis landsting och kommuner skulle behöva mer resurser från staten i form av statsbidrag för att fylla de många behoven inom sjukvård, skola, barn- och äldreomsorg.