Det är en fråga om politisk moral. Mugabe ska hållas på mer än armslängds avstånd. Han är inte på något sätt Afrika utan en enkelriktad despot.
Robert Mugabe håller sig kvar vid makten i Zimbabwe. Våldet och trakasserierna mot den politiska oppositionen är obegränsat. En opposition som leds av Morgan Tsvangirai, men som under senare år har fått allt svårare att verka. Mugabes polis slår ner på allt och alla medan folket svälter och arbetslösheten uppgår till 80 procent.
"Om ni provoceras av oppositionen, slå tillbaka med en yxa", är Mugabes stående uppmaning till sina våldsmän. Mot den bakgrunden är det en prestation att det fortfarande finns någon form av opposition som vågar verka öppet. Verkligheten visar också att många viktiga oppositionella lämnat Zimbabwe.
Det parlamentariska systemet är dessutom märkligt. Mugabe har, enligt den författning han själv genomfört, att på egen hand utse 30 av parlamentets 150 ledamöter. För att oppositionen skulle kunna överta makten måste den därför nå nära 70 procent av rösterna. En omöjlighet i ett land, där all statlig verksamhet kontrolleras av Mugabes eget parti Zanu-PF och valfusket är legio.
Sedan maktövertagandet efter befrielsekriget 1980 har Mugabe blivit allt mer despotisk. Den åldrande Robert Mugabe, han har sedan länge passerat 80-årsåldern, har med stigande ålder visat sig bli allt mer oberäknelig och despotisk.
Allt kan hända och det är endast påtryckningar utifrån, och då framförallt från Sydafrika, som skulle kunna förändra dagens bild av förvirrad maktfullkomlighet, men tyvärr är det alltför många afrikanska ledare som ser Mugabe som en av befrielserörelsens stora.
Redan före den inrikespolitiska oreda vi upplevt de senaste månaderna var Zimbabwes ekonomi i snabb upplösning. Inte minst beroende på det kostsamma krigsprojektet i Kongo. När de vita lantegendomarna började ockuperas förvärrades det ekonomiska läget än mer.
Inflationen uppgår till 60 procent. Budgetunderskottet galopperar mot 30-40 procent. Arbetslösheten har nått osannolika tal. I dag måste Zimbabwe köpa olja och el med kontanta pengar. Några krediter ges inte. Inte ens från grannen Sydafrika.
"Jag känner mig ung och har inga planer på att avgå", är budskapet från den korrupte ledaren. Samtidigt som all form av opposition stoppas genom ständigt upptrappat våld från Mugabes egna och de säkerhetsstyrkor, så kallade krigsveteraner , men även från Zanu-PF:s ungdomsbrigader "de gröna bombarna".
En jordreform sågs för några år sedan som absolut nödvändig för landet. När den genomfördes innebar det att vita farmare, som höll uppe landets export av jordbruksprodukter fördrevs. Jordegendomarna övertogs genom konfiskation och tilldelades Mugabes stödtrupper som inte hade en aning om jordbruk.
Konsekvenserna av detta är att Zimbabwe i princip är bankrutt. Kretsen kring Mugabe har berikat sig medan större delen av befolkningen svälter eller är beroende av FNs hjälpprogram. I dag ligger allt i Robert Mugabes egna åldrande händer. Samtidigt som förtrycket styr Zimbabwe.
Den åldrande Robert Mugabe klamrar sig kvar vid makten i Zimbabwe med mord och förföljelse av politiska motståndare. Därför borde Sveriges statsminister, Fredrik Reinfeldt, avstå från att delta toppmötet i Lissabon om några veckor.