Att kapitalet har stort inflytande över samhällsutvecklingen är lätt att förstå, inte minst med de senaste årens händelser i Europa färskt i minnet. Det som började som en förtroende- och kreditkris ledde till ett dramatiskt fall av efterfrågan som i sin tur lett till dagens höga arbetslöshet och låga efterfrågan.
De som fortfarande har ett arbete har mötts av krav på "flexibilitet" men det som det i praktiken har handlat om är försämrad anställningstrygghet, sämre arbetsvillkor och lägre löner. De kanske mest allvarliga konsekvenserna av krisen som inleddes 2008 är att såväl social otrygghet som stora skillnader i inkomstfördelning och demokratiskt inflytande cementerats.
LO:s tidigare chefsekonom beskriver i rapporten hur ekonomier fungerar och hur de har förändrats. Han visar på varför en svagt reglerad kapitalism inte fungerar och hur förändringarna i det ekonomiska systemet även påverkar demokratin. Andersson menar bland annat att den ekonomiska utvecklingen har drivits av liberala idéer vilket leder till mindre anständiga arbeten och att kortsiktigheten i ekonomin ökar. Han konstaterar även att den ekonomiska maktelitens inkomster har fördubblats efter att maktförhållandena mellan demokrati och marknad har ändrats.
Tidens chefredaktör Daniel Suhonen och redaktionssekreterare Felix Antman Debels skrev nyligen på DN-debatt om hur demokratin urholkas när eliter smälter samman och övergångar mellan politik och näringsliv blir allt vanligare. Vi kan nu konstatera att även förre chefsekonomen på LO Dan Andersson menar att det ekonomiska systemets förändringar påverkar demokratin negativt. Folket och eliten har olika intressen menar Andersson och påtalar att det behövs ett nytt ekonomiskt ramverk, en blandekonomi med en ny balans mellan marknad och demokrati. Det är sannerligen signaler att ta på allvar. Demokrati handlar ju inte bara om mänskliga och politiska rättigheter utan även om sociala. I den svenska grundlagen är detta tydligt uttryckt som mål dock inte som juridiska rättigheter. "särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och god omsorg och för goda förutsättningar för hälsa".
Vi lever i en marknadsekonomi där "marknaden" styr efterfrågan och utbud. Visserligen lever vi i vårt land inte i en ren marknadsekonom utan i det som brukar kallas blandekonomi där vissa delar av marknadsekonomin regleras av lagar eller andra politiska beslut. Vi kan dock i dag se hur den i vårt land traditionella organiseringen av de "samhälleliga nyttigheterna" inom den offentliga sektorn - till exempel infrastruktur och kollektivtrafik, försvaret, polisen och domstolsväsendet, sjukvårdssystemet, barnomsorgen och utbildningsväsendet - nu stadigt minskar genom att privata företag får tillträde till fler och fler delar av den offentliga sektorn. Synen på avregleringar, privatiseringar och vinster i välfärden splittar i dag socialdemokratin.
Dan Anderssons rapport avslutas med fyra utmaningar. Svaren på dessa fyra utmaningar skulle med all sannolikhet kunna lösa många politiska knutar för det Socialdemokratiska partiet.
Marknadsekonomin utmanar
Utvecklingen från blandekonomin till en liberal marknadsekonomi utmanar demokratin och individens rättigheter. Demokrati förutsätter ju inte bara mänskliga och politiska rättigheter utan även sociala.
Två principer i konflikt
Vi lever i en demokratisk kapitalism med en politisk ekonomi som styrs av två principer i konflikt. En styrs av marginalproduktivitet där resurser förväntas leda dit de gör mest nytta på marginalen. Och den andra principen handlar om fördelning enligt sociala behov. Folket och eliten har olika intressen. Det behövs ett nytt ekonomiskt ramverk, en blandekonomi med en ny balans mellan marknad och demokrati.
Ojämlikhet
Ekonomisk ojämlikhet transformeras till politisk ojämlikhet.
Kapitalägare har starka drivkrafter att påverka politiken för att öka sin avkastning. Det behövs skydd mot lobbyinflytande i demokratin och hinder för privat finansiering av politiska aktiviteter samt stöd för oberoende press och kultur. Det krävs en stark rättsstat som balanserar ett kapitalistiskt ägande.
Stärk politikens roll
Det finns en tendens att styra offentlig förvaltning enligt samma lagar som gäller för privat konsumtion eller investeringar. Viktigt för demokratin är självständiga och professionella ämbetsmän. Det sätter gränser för vilka uppgifter i samhället som kan utföras av privata företag med offentligt finansiering på uppdrag. De förtroendevaldas ställning gentemot byråkratin bör stärkas.
Budgetsystemet ska båda tjäna demokratin och statsfinansernas stabilitet.
Dessa utmaningar borde vara utgångspunkten för en genomgripande diskussion inför nästa års S-kongress. En socialdemokrati som vill vara modern och stå för demokrati och välfärd måste ha en strategi för detta. S kan inte fortsätta huka och vela om riktningen för moderniseringens och välfärdens kärna.