Dribblet med utanförskapet
Genom att sätta startpunkten för arbetsmarknadens förbättringar till oktober 2006 dribblar den borgerliga regeringen över ett par tiotusentals jobb till "sin" mandatperiod. Det hjälper dock föga. Regeringen har ändå det mesta kvar av sitt, under valrörelsen omtalade utanförskap.
Finansminister Anders Borg och statsminister Fredrik Reinfeldt och har inte mycket att skryta över vad gäller bearbetningen av utanförskapet. Det mesta är ogjort.
Foto: Tobias Lundgren / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Men siffrorna är både grovt överdrivna och osäkra. Dessutom ger de en missvisande bild av läget på arbetsmarknaden just nu.
När regeringen skryter med hur mycket utanförskapet minskat under borgerligt styre så är startpunkten för jämförelsen oktober 2006.
Det vill säga den nya politiken skulle ha börjat verka redan vid en tidpunkt då de nyutnämnda statsråden knappt lärt sig hitta i regeringskansliets korridorer.
Att hävda något sådant är förstås bara larvigt.
Finansminister Anders Borg menar i dag att minskningen av utanförskapet skulle vara resultatet av många snabba beslut som regeringen tog just efter tillträdet.
I själva verket kommer det - som Borg själv tidigare sagt - att ta flera år innan vi ser den fulla effekten av borgerlig arbetsmarknadspolitik.
Och inte ens då blir det lätt att avgöra vad som var effekten av politiska beslut och vad som varit följden av en gynnsam konjunktur. Det kommer den ekonomiska forskningen säkert att träta om i många år framöver.
Genom att sätta startpunkten för jämförelsen i oktober 2006 låtsas regeringen att den sysselsättningsförbättring, som redan var på gång och som var en följd av den socialdemokratiska regeringens politik, skulle vara dess verk.
På det sättet dribblar den borgerliga regeringen över ett par tiotusentals jobb till "sin" mandatperiod. Men en utvärdering av den borgerliga arbetsmarknadspolitiken som startar i oktober 2006 är inte seriös. Exakt när jämförelsen bör starta är svårare att säga, men åtminstone inte före årsskiftet 2006 - 2007.
Man kan ju tro att regeringens siffra på 163 000 färre i utanförskap handlar om uppmätta värden. Så är det dock inte. De 163 000 färre i utanförskap är en uppskattning som bygger på så kallade säsongrensade siffror. Det vill säga förändringarna i arbetslöshet mellan olika delar av året har jämnats ut.
Men säsongrensning är ingen exakt vetenskap utan lämnar utrymme för subjektiva bedömningar.
Bäst är att jämföra ett år tillbaka i tiden. Mellan maj i år och maj 2007 har till exempel utanförskapet minskat med drygt 50 000 personer.
Det är inte illa, men visar att nedgången är på väg att bromsa upp nu och att de tidigare större talen till stor del byggde på en stark konjunktur.
Fortfarande är det alldeles för tidigt att avgöra hur den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitik fungerat. En första utvärdering borde kunna göras till valrörelsen 2010.
Men redan nu kan man se att de tal som regeringen lyfter fram överdriver effekterna av den förda politiken.
Framför allt ligger resultaten väldigt långt från de stora orden i valrörelsen 2006 om 1,5 miljon svenskar i utanförskap.
Alldeles oavsett om de blivit 53 000 eller 163 000 färre så har regeringen det mesta ännu ogjort.