Domen ligger i ordet
Många tycker att det är fånigt, det där att märka ord. Betydelsen och effekten av ordet kärringkast/kärringträ, könsord som svordomar och den eviga diskussionen om att vara feminist eller bara för jämställdhet.
Detta är en ledarkrönika. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
I samma andetag som någon säger att man inte ska märka ord så brukar det där med "PK" och tråkig dyka upp. Det där med att vara politisk korrekt är ständigt förändrande, men grunden i det är ju egentligen att byta ut ord som är diskriminerande till neutrala ord. Till exempel kanske man inte ska säga kärringträ till det platta slagträet som används i brännboll, för vad jag vet har det träet varken dubbla X-kromosomer eller klitoris. Rätta mig om jag har fel på den punkten. Slagträets syfte är att träffa bollen och det är lättare att göra det med det träet än det runda tack vare större slagyta. Istället har det blivit något av lite symboliskt för den kvinnliga fysikens underlägsenhet, för tjejers uppfostran att inte lita på kraften i sin egen arm, sin egen förmåga. Vi ger döda ting sådana egenskaper.
Det har med attityden att göra. Ser vi kvinnor som underlägsna så påverkar det vårt språk på ett sådant sätt att underlägsna ting, även fast de inte har några av de biologiska kvinnliga attributen, kommer att betraktas som kvinnliga/kvinnogöra. Samma sak går ju för i princip resten. Är män överlägsna så blir överlägsna saker "manliga". Överlägsen och underlägsen beror på hur mycket makt du har i sammanhanget. Att hålla på med bilar/köra bil ger stor frihet och makt över din situation. Alltså är du överlägsen och aktiv om du kör bil. Många gånger funderar jag på varför det oftast är mannen i familjen som kör bil. Till och med när de har ryggont eller är trötta. Det är inte en universell lag, men definitivt ett återkommande faktum. Det skulle inte skada att vara vad många kallar "långsökt" och fundera över varför dessa konservativa synsätt tar sitt uttryck såsom det gör.
Språket är ett av de tydligaste bevisen på hur långt människan egentligen har kommit i sitt jämlikhetsarbete om man börjar syna det i kanterna, kanske fråga sig varför man kommunicerar med en viss jargong. Genom kommunikationen berör man sina medmänniskor och där ser man hur attityderna är ingrodda. Det räcker inte med alla praktiska nackdelar för att man tillhör en grupp, folk vill subtilt säga det om och om igen. De får kalla mig PK bäst de vill. För mig har slagträn varken X-kromosomer eller klitoris.