Opinionsmätningarna kunde se bättre ut för Socialdemokraterna. Men det var inget knäckt parti som samlades runt de röda fanorna I söndags. Tvärtom. Det var optimistiska tongångar från talarstolarna i både norr och söder. Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i Kalix, arbetsmarknadsminister Ylva Johansson i Luleå, landstingsrådet Maria Stenberg i Piteå och andra talare pekade på att det nu sker en rejäl kursomläggning.
Åtta år med 140 miljarder i ofinansierade skattesänkningar under de borgerliga regeringsåren ersätts med 60 miljarder per år i det största investeringsprogrammet på decennier.
Talarna tryckte på att det partiet lovade i valrörelsen blir verklighet.
- Det investeras i bostadsbyggandet, lärarna, äldreomsorgen och sjukvården.
- Tryggheten för sjuka och arbetslösa förstärks.
- Det blir mer pengar till företag som vill växa och exportera.
- Det blir ökade resurser för järnvägsunderhåll och klimatinvesteringar.
- I budgeten för 2017 tillförs tio miljarder kr extra till landets kommuner och landsting.
I ryggen har den S-ledda regeringen dessutom en god ekonomisk utveckling. Det våras för svensk ekonomi.
- Exporten ökar. Det är många år sedan exporten var så stark som nu.
- Tillväxten växer och allt fler unga får sitt första jobb. Svensk tillväxt ligger på runt fyra procent. Det är den högsta tillväxttakten på över fyra år och högst i Norden.
- Arbetslösheten sjunker. Sedan maktskiftet har över 80 000 fler människor ett jobb att gå till. För första gången på över sju år ligger arbetslösheten under sju procent.
Mot den bakgrunden finns ingen anledning att gråta över dåliga opinionssiffror. I stället finns det skäl att glädja sig åt att det går bra och att fler får jobb i det S-ledda Sverige. De borgerliga vill naturligtvis inte ge regeringen Löfven något erkännande för vändningen på arbetsmarknaden och ekonomin. Men det är klart att regeringens insatser spelar roll. När det investeras i byggandet av hyresrätter eller ny järnvägsräls blir det arbetstillfällen. Det betyder verkligen inte att tillvaron är bekymmerslös. En arbetslöshet på sex procent innebär att hundratusentals människor fortsätter att stå utanför. Många får alltjämt se sina drömmar, framtidsförhoppningar och livsprojekt raseras. Därför får regeringen inte slå sig till ro.
Jobb- och integrationspolitiken är och förblir en jättelik utmaning. Under fjolåret sökte omkring 163 000 människor asyl i Sverige – en siffra som saknar motstycke i landets moderna historia. Det kommer att innebära en enorm kraftansträngning att erbjuda alla dessa människor en meningsfull tillvaro i det svenska samhälls- och arbetslivet. Arbetslöshetsstatistiken är glasklar. Redan nu är arbetslösheten klart högre bland utrikesfödda (21,9 procent) än inrikesfödda (4,8 procent).
Således: Det krävs ännu mer jobbpolitik i höstbudgeten. Regeringen får inte spara på krutet. Socialdemokratin kan aldrig nöja sig med att nio av tio får jobb. Ambitionen måste alltid vara glasklar: Alla ska med. Det gäller att bygga ut den arbetsmarknadspolitiska arsenalen – exempelvis med beredskapsjobb i den offentliga sektorn och fler lönebidragsanställningar i föreningslivet – så att nyanlända inte hamnar i ett passiviserande bidragsberoende. Den klassiska socialdemokratiska arbetslinjen måste vara riktmärket även i det nya Sverige. Det är bättre med en offentligt subventionerad anställning än att bara uppbära passiva kontantstöd.