Det riktiga livspusslet
Detta är en ledarkrönika. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Troligen har han inte vänt sig till psykiatrin, dit merparten av personer med svårare eller lättare psykisk ohälsa är hänvisade. Att gå till en privat psykoterapeut kostar mellan 700 och 1 000 kronor för 45 minuter. Enligt källor som FN:s särskilda rapportör om rättigheten till hälsa och Riksrevisionen är den ökande psykiska ohälsan i Sverige alarmerande. Speciellt mot bakgrund av att Sverige i allmänhet har en hög levnadsstandard. Siffran 40 procent är hämtad från Riksrevisionens granskning av psykiatrin från 2009. Då ska man minnas att psykisk ohälsa inte alltid är konstant och ju snabbare man söker och framförallt får hjälp desto lättare hävs eller mildras tillstånden.
Antalet personer med svåra psykiska sjukdomar, exempelvis schizofreni, är ganska konstant. Men den allmänna sjukdomsbilden i landet har försämrats. Varje år får 800 000 personer en depression, uppgav Socialstyrelsen 2009. Ångestsjukdomar drabbar flera procent av befolkningen. Bland ungdomar ökar den psykiska ohälsan. Andelen självmordsförsök ökar kraftigt bland unga kvinnor. Allt fler unga vårdas på sjukhus för depression, ångest eller alkoholförgiftning. Nedsatt psykiskt välbefinnande är numera ungefär lika vanligt bland yngre som bland äldre. Efterfrågan på vård motsvaras inte av tillgången.
Trots att Sverige sedan år 2000 haft jämlikhet som politiskt mål för personer med funktionsnedsättning - psykiska såväl som fysiska - konstateras 2010 att det är en grupp som fortfarande diskrimineras på flera sätt. På senare tid har Socialstyrelsen släppt flera rapporter. En som slår fast att psykiskt sjuka får sämre vård och dör i förtid av kroppsliga sjukdomar. En annan påtalar att personer med funktionsnedsättning har sämre livsvillkor än övriga befolkningen. En tredje visar på stora brister i den sociala omsorgen om personer med psykisk sjukdom.
Det är också svårare än någonsin att få tag på utbildade psykiatriker eller specialistläkare i psykiatri. Generellt innehåller läkarutbildningarna för lite psykiatrikompetens. Psykiatrins låga status medför också att den kliniska forskningen på området är svag.
40 procent - det är nästan halva befolkningen. Vad beror det på? Varför är inte det en valfråga? Tystnaden från politiskt håll förstärker det stigma som finns kring psykisk ohälsa. Hälsa, lycka och framgång betraktas som normaltillstånd vilket både skuld- och skambelägger psykisk sjukdom. Regeringen sjösatte ett uppdrag för att förändra attityder bland allmänheten och det behövs verkligen. Men det räcker inte. En klar politisk prioritering och ett långsiktigt stöd krävs. De miljarder staten bidragit med har inga stora effekter, enligt Riksrevisionen. Den kortsiktighet som präglar det statliga stödet till kommuner och landsting fungerar inte. Skattepengarna går inte till det de var ämnade för.
Vem som helst kan drabbas av psykisk ohälsa. Vi behöver en medkännande politik som är medveten om att det finns en skörhet bland befolkningen. Man kan drabbas av långvariga sjukdomar eller tillfälliga kriser och pressande situationer - det är det som är det riktiga så kallade livspusslet. Inte hur man ska hinna köpa designstolar från Milano och göra i ordning båten.