Det krävs en hel by ...
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Diskussionens vågor gick höga kring föräldrars ansvar, skolans ansvar och omgivningens ansvar, men även kring barn och ungdomars utsatthet och övergivenhet.
I programmet var det flera debattörer som menade att vuxnas minskande närvaro i barn och ungdomars liv är förklaringen, medan andra hävdade raka motsatsen, det vill säga att vuxna aldrig varit så engagerade i barn och ungdomars livssituation och aldrig så lyhörda som i dag och att förklaringen måste finnas någon annanstans.
Man kan konstatera att Sverige av i dag, även i detta hänseende, aldrig varit så tudelat. För den stora massan barn och ungdomar så har nog aldrig livsvillkoren varit så gynnsamma som i dag. Vi har ett materiellt välstånd som inte går av för hackor och vi har vuxna som bryr sig om barn och ungdomars åsikter och är lyhörda för de behov som barn och ungdomar har.
Samtidigt har vi alltför många barn och ungdomar som lever i en verklighet där de vuxna inte har tid att engagera sig, inte orkar engagera sig eller inte har förmågan att engagera sig i barnens livsvillkor. Tyvärr är det så. Dessa barn och ungdomar är beroende av att det finns andra vuxna i deras omgivning som kan fylla ut det vuxenvacuum som de lever i.
Det finns ett afrikanskt ordspråk som verkligen fångar pudelns kärna. Det lyder: "Det krävs en hel by för att fostra ett barn." Visst är det så. Det krävs ett nätverk av vuxna kring våra barn och ungdomar för att säkerställa att vi kan ge dem den uppväxt de är värda och har rätt till!
Det rör sig om allt från mamma, pappa, mor- och farföräldrar, personalen på BB och barnavårdscentral, barnskötaren och förskolläraren på förskolan, lärare, fritidsledare, ideella idrotts- och ungdomsledare, kuratorn på skolan, expediten på Konsum, måltidspersonalen i skolmatsalen, till grannar och kompisars föräldrar. Ja, alla som finns i omgivningen.
Om vi alla tar vårt ansvar och vågar bry oss, så ger vi våra barn och ungdomar goda förutsättningar att fixa sina liv. Det är genom att sätta gränser, utkräva ansvar, visa kärlek och respekt som vi kan ge dem en trygg grund att vila på. Det är också vad våra barn och ungdomar vill ha och frågar efter. Att vi vuxna ska se dem och bry sig om dem.