Att företrädare för det svenska näringslivet gång på gång återkommer till att löneläget är för högt på svensk arbetsmarknad är ingen nyhet precis. Inte heller att man vill sänka ingångslönerna för ungdomar. Det handlar naturligtvis om att maximera de egna vinstmarginalerna så mycket som möjligt. Men detta försöker man ju dölja genom att tala om att minskade lönekostnader skulle ge möjlighet att anställa fler. I en teoretisk modell är det också möjligt att påvisa sådana effekter, men detta bygger på antaganden som knappast skulle hålla i en empirisk prövning. Ett sådant antagande måste vara att ägaren inte prioriterar att öka den egna vinsten när kostnaden för produktionen sjunker.
Tesen att sänkta ungdomslöner inte leder till fler arbetstillfällen får stöd av en undersökning som Handelsanställdas förbund har genomfört där betydelsen av lägstalönerna för löner och sysselsättning inom detaljhandeln och hotell- och restaurangbranschen undersökts. Resultaten av denna undersökning presenteras i rapporten "Lägsta löner och den svenska modellen" Att undersöka just denna bransch är ytterst intressant eftersom det just inom detaljhandeln och hotell- och restaurangbranschen finns en stor andel unga människor bland de anställda. Inom detaljhandeln är andelen anställda under trettio år cirka femtio procent och inom hotell- och restaurangbranschen är samma siffra sextio procent.
I undersökningen har man undersökt vilka effekter som de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga har fått. Indirekt skulle man kunna jämställa denna sänkning med sänkta ungdomslöner då effekten för arbetsgivaren blir densamma - lägre total lönekostnad för den unge. Om tesen att lägre ungdomslöner skulle ge fler arbetstillfällen för unga borde även sänkta arbetsgivaravgifter ge samma effekt, vilket också var regeringens motiv för att genomföra sänkningen. Den slutsats som man kommer fram till i undersökningen är att det inte går att påvisa någon ökning av antalet anställda ungdomar efter sänkningen genomförts. Reformen som kostade statskassan närmare fjorton miljarder kronor under förra året har alltså inte gett särskilt många nya jobb.
Rapporten från Handelsanställdas förbund visar alltså med all tydlighet att sänkta ungdomslöner inte ökar sysselsättningen bland unga. Däremot finns det nog fog att tro att sänkta ungdomslöner skulle få strukturella effekter på den svenska arbetsmarknaden och bana väg för ett ökat tryck nedåt på lönerna i allmänhet. Det svenska systemet med vettiga lägstalöner har en viktig funktion för att motverka lönedumpning och för att undvika införandet av extrema låglönemarknader.
Det verkliga motivet för Centerpartiet och Folkpartiet måste således vara ett annat än att skapa fler arbetstillfällen för ungdomar, även om man framställer det så. Huvudskälet måste vara att skapa en ny lönestruktur på svensk arbetsmarknad, och då måste man sänka nivåerna nerifrån eftersom detta sedan sipprar uppåt i strukturerna då ungdomarna blir äldre och klättrar uppåt i strukturen. Har du börjat på en lägre lönenivå så följer den med dig vidare i ditt yrkesliv. Det om något vore väl drömmen för arbetsgivarsidan. Men särskilt många nya jobb lär det inte ge.