Det finns ljus i mörkret
UPPVAKNANDE. Det som såg ut att bli ett normaldåligt år, har utvecklats till en ekonomisk härdsmälta. En våg av varsel sköljer över svensk industri. I mörkret finns ändå något positivt. Marknadsfundamentalismen får vika för mer politisk styrning.
En våg av varsel sköljer över industrin.
Foto: Roger Lundsten/SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Minns att det faktiskt bara var tre månader sedan (10 september) som Riksbanken höjde räntan för att kyla av ekonomin.
Och det var för två och en halv månad sedan som regeringen lade sitt "superpaket", den budget som spådde att BNP skulle öka med 1,5 procent nästa år och de offentliga finanserna skulle visa ett rejält överskott.
I dag är den prognosen hopplöst passé. Finansministern tror själv numera att både tillväxt och offentligt sparande 2009 hamnar på minus.
Samtidigt har det dröjt fasligt länge för regeringen att erkänna att septemberbudgeten faktiskt inte räckte till för att hantera det nya läget.
Vad orsakade den snabba konjunkturförsämringen?
Många pekar på amerikanska investmentbanken Lehman Brothers konkurs 15 september som en avgörande faktor.
Massor av banker och finansinstitutioner världen över förlorade pengar. Men kraschen skadade framför allt förtroendet mellan marknadens aktörer.
Ingen vågade längre lita på någon annan. Alla höll hårt i sina pengar, vilket orsakade en kraftig inbromsning i långivningen till företag och hushåll.
Kreditåtstramningen blev den sista knäcken för en redan nedåtgående konjunktur.
När vi summerar det ekonomiska 2008 kan vi konstatera att det som först såg ut som ett normaldåligt år utvecklats till en ekonomisk härdsmälta.
En varselvåg har sköljt över svensk industri. Från september fram till första veckan i december har drygt 50 000 personer varslats om uppsägning.
Framtiden ser ännu dystrare ut om man får tro Arbetsmarknadsverket.
Fram till 2010 väntas 145 000 jobb försvinna.
Nästa år får alla vi som lever och verkar i Sverige cirka 30 miljarder kronor mindre att röra oss med beroende på att BNP minskar.
Som sparare drabbas vi av värdeminskningen i pensionssystemen. Fram till slutet av november hade till exempel tillgångarna i PPM-systemet minskat 35 procent i värde.
Värdena i AP-fonderna har sjunkit och det står redan klart att "bromsen" slår till.
Det betyder att uppräkningen av pensionerna 2010 blir lägre än tidigare, det kan till och med visa sig att det inte blir någon ökning alls.
Finns inget positivt i allt detta mörker?
Jo, krisen har inneburit en total avklädning av nyliberala trossatser och marknadsfundamentalism. Staten har fått gripa in och städa upp efter marknadens kaos.
Detta kommer att ha stor betydelse för samhällsdebatten under lång tid framöver och påverka blandningen i blandekonomin. Marknadstänkandet förlorar i inflytande och det blir mer av politisk styrning.
Regleringen av banker och de finansiella systemen kommer att förstärkas. De hutlösa bonusprogrammen kommer inte längre att tolereras.
Det är inget ljus som skingrar dagens mörker, men det är av stor betydelse på sikt.