Att Sveriges finansminister "utnämndes" till Europamästare i statsfinanser har väl knappast undgått någon. Detta utifrån hans förmåga att hålla ordning på de offentliga finanserna. Men det betyder inte att allt är som det ska i den svenska ekonomin. Det säger bara något om förhållandet mellan inkomster och utgifter i den svenska statliga börsen.
Att Sverige påverkas av den europeiska krisande ekonomin och världskonjunkturen i övrigt förstår också alla och envar. Sverige är inte längre en isolerad ö som kan sköta sig självt utan att påverkas av omvärlden. Men detta är bara en del av pusslet. Till största del är det ändå vi själva som påverkar vår egen framtid genom de beslut som fattas på nationell nivå. Vi kan nämligen välja om vi som land ska föra en politik som försöker motverka verkningarna av den kris som vi ser runtomkring oss eller om vi genom passivitet indirekt väljer att förstärka verkningarna av krisen.
Om man går ut i "verkligheten" och frågar människor vad som händer är risken stor att de börjar berätta om stigande arbetslöshet. Det är vänner, grannar och bekanta som förlorat sina jobb eller som inte kommer in på svensk arbetsmarknad. Du får också höra berättelser om att företag drabbas av vikande orderingångar och att människor riskerar att förlora jobben utifrån detta.
Men du får också höra berättelser om oro inför hur räntan ska komma att utvecklas i framtiden, och om hur fruktansvärt det är att Riksbankens sänkningar av reporäntan inte får fullt genomslag på bostadsräntorna och andra utlåningsräntor.
Men varför är då räntefrågan så central för svensken i allmänhet? Svaret är enkelt. De svenska hushållen har lånat upp allt mer pengar, framförallt till bostäder men också till privat konsumtion. Detta gör att ränteläget påverkar de svenska hushållens ekonomi i hög grad.
Att skuldsättningen ökar i den privata sektorn inomsvensk ekonomi är också något som EU-kommissionen konstaterat när man gått igenom medlemsländernas ekonomier. Detta oroar kommissionen till den grad att Sverige inkluderats i den grupp på tolv länder vars ekonomier ska granskas grundligare.
Andra orsaker att EU-kommissionen väljer att granska den svenska ekonomin är att Sverige uppvisar andra makroekonomiska tendenser som oroar. Ett av detta är det varaktiga stora överskottet i bytesbalansen vilket kan bero på att investeringarna i Sverige ligger på en alltför lågnivå. Detta är inget överraskande. Det har länge varit uppenbart att finansminister Anders Borg ensidigt fokuserat på resultatet på sista raden i statsbudgeten och inte i tillräcklig grad uppmärksammat behoven av offentliga investeringar i infrastruktur etc.
Det är därför ytters välkommet att EU-kommissionen nu inleder en fördjupad makroekonomisk granskning av Sverige. Det finns nämligen anledning att oroa sig över hur Borgs politik påverkar Sveriges ekonomi på lång sikt. Anders Borg har förhoppningsvis lättare att ta till sig när EU-kommissionen talar än när den interna oppositionen i landet gör det.