CHARLOTTE OLSSON GMAIL.COM: Det bara är så

Jag har ofta hört att en inte ska diskutera med idioter, människor som redan bestämt sig och slutat lyssna. Jag har sällan följt det rådet. När jag känner att jag har energi att slösa, så gör jag det gärna på att försöka få andra att se saker ur andra synvinklar, människor som vägrar tro att något annat än deras egna bestämda uppfattning kan vara sant. Om alla bara struntade i att diskutera med dem, så skulle de alltid tro att de har rätt.

Vad jag oftast hör när jag försöker diskutera med människor som inte har likartade värderingar som mig (alla människors lika värde och så vidare) är att de inte kan/vill argumentera för sin åsikt. Direkt ställer de sig i försvarsläge och säger att de tycker det de tycker, sen får jag tycka vad jag vill om det. De vill avsluta diskussionen väldigt fort.
Kan det ha att göra med att det inte finns någon forskning som håller med dem? Eller att de egentligen bara har lyssnat på en sida av saken? Jag tänker främst på oengagerade sverigedemokrater och antifeministerna. Båda vägrar aktivt arbeta för alla människors lika rättigheter och möjligheter. Jag blir ofta förvirrad av deras argumentation, då den inte stämmer överens med vad de säger i nästa mening, vad år av forskningen visat på eller hur det sett ut historiskt. Det stämmer helt enkelt inte med verkligheten.

Antifeministerna påstår att feminismen ser ner på männen. Samtidigt som det är antifeministerna som vill trycka in män i små lådor märkta "manlighet" och de förminskar människor genom att argumentera för att män är styrda av instinkter. Det är de som säger att män är djur och ändå påstår de att den rörelse de är anti ser ner på män. Hur gick det ihop egentligen?
Feminister tror att alla människor är så mycket mer än sitt kön. Ingen ska begränsas av sitt kön, det är enbart en fråga om könsorgan och x och y kromosomer.

Sverigedemokraternas ungdomsförbund vill i princip avskaffa äldreomsorg och dagis, säger att det är kvinnans uppgift att ta hand om det. Få ungdomar jag pratar med som säger sig vara medlemmar i SDU vill ställa upp på det, ändå är det precis sådana frågor som genomsyrar SDU principprogram.

Jag brukar fråga "det bara är så"-människor om de vet om den och den informationen och ändå kan stå fast vid sin åsikt. Många gånger hade de inte en aning. Nästan alltid snäser de åt mig istället. Helt förståeligt att bli upprörd om någon rubbar hela deras världsbild. De destruktiva rörelserna bygger på bristen på information, trots att de vill låtsas upplysa folk om "hur det egentligen är".

Så det är klart jag tänker ta debatten med de människorna också, när jag har energi att slösa. Eller energi att investera. Det är jobbigt, frustrerande och ibland läskigt, men lögner ska inte få spridas för vinden utan mothugg med en liten bit sanning. Bemöt med information och lyhördhet, uppmuntra dem att argumentera för sin sak. De kan nämligen inte göra det utan att fastna i sin egen skit av uppenbara lögner.