Om jag skulle ta och börja i det lokala perspektivet, eftersom det ligger mig närmast, så är det ett par händelser som direkt ploppar upp i mitt medvetande. Tyvärr är ju bidragsskandalen kring SSU som jag först kommer att tänka på. Denna skandal, för det går inte att beskriva den som något annat, är en praktskandal som får alla andra lokala nyheter att blekna.
Det började med att delar av SSU-distriktets styrelse misstänkte att det förekommit fusk med bidragsansökningar till landstinget. Affären växte snabbt och kom senare att också omfatta SSU i Piteå. Såväl landstingets och Piteå kommuns utredningar visar på ett omfattande systematiskt fusk. Polisutredningen kring detta pågår fortfarande så den formella ansvarsfrågan är inte färdigutredd. Inte heller har någon form av internt ansvarsutkrävande skett internt inom organisationen eller moderpartiet. Detta är således en fråga som fortfarande lever kvar och som med största säkerhet kommer att leva kvar över valrörelsen 2014 om man inte hanterar detta på rätt sätt.
Dagens taktik att sticka huvudet i sanden och därigenom hoppas att allt ska falla i glömska är helt fel taktik. Om inte SSU och partiet själva utkräver ansvar från de som varit inblandade kommer väljarnas dom att bli förödande hård.
Effekten av att inte utkräva ansvar riskerar att bli att fler än de ansvariga får bära hundhuvudet. Det enda rakryggade från de som suttit i ledande ställning och som har förstått, eller borde ha kunnat förstå vad som pågick, vore att träda fram och ta ansvar. Tyvärr lär vi nog inte få se det. I stället hukar man i vassen och hoppas att undgå att ställas till straffrättsligt ansvar och därigenom klara sitt eget skinn.
En annan sak som jag minns från det år som gått, och som vi nog till fullo ännu inte riktigt förstått storheten i och betydelsen av, är invigningen av den nya orgeln på Acusticum. Denna orgel är mer än en orgel. Den är en symbol för den resa som både Pite. Pite älvdal som hela länet befinner sig på.
Resan i det nya. Resan in i en tid där andra värden och tillgångar än de rent materiella kommer att passera råvaru- och industriproduktion i betydelse. Jag är övertygad om att när människor en gång i framtiden ser tillbaka på utvecklingen och reflekterar över de förändringar i samhället som de då ser i ett historiskt perspektiv, kommer att peka på denna händelse som en av milstolparna i händelseutvecklingen. För denna satsning har ett sådant symbolvärde att den platsar som en historisk milstolpe på Piteås historiska tidslinje.
När det gäller Arjeplog är det väl mest de spektakulära avhoppen inom socialnämnden som först dyker upp i medvetandet. Att den socialdemokratiske ordföranden och den likaså socialdemokratiska vice ordföranden i nämnden hoppar av i protest mot hur de och nämnden behandlas från kommunledningens sida är en kioskvältare utav dess like. Detta fick igång en djupare diskussion inom det socialdemokratiska partiet, vilket var helt nödvändigt. Förhoppningsvis kommer detta att lägga grunden för ett lugnare år inom Arjeplogspolitiken.
För Arvidsjaurs del har det politiska året 2012 varit ett av de lugnaste på länge. Oppositionen, läs Centerpartiet, har mest inriktat sig på att kritisera kommunledningen och det socialdemokratiska partiet för att svika Moskosel och Glommersträsk. I övrigt verkar opposition i Arvidsjaur närmast saknas. Så njut av lugnet så länge det varar. Ägna tiden åt att rusta inför framtiden och det kommande valet. Då lär oppositionen vakna till.
Även i Älsvbyn verkar det politiska lugnet ha lägrat sig. Vid nyåret skiftar man klubbförare i kommunstyrelsen och det blivande kommunalrådet Helena Öhlund har synts allt mer i media under hösten. Det är bara att lyckönska henne i sitt uppdrag.
Samtidigt vill ledarsidan passa på att tacka Bill Nilsson för hans insats som kommunalråd i Älvsbyn. Han har haft en lågmäld framtoning som kanske inte gett så många uppslag för ledarskribenten, men det är i sig ett gott betyg.
Avslutningsvis vill jag med dessa ytterst summariska nedslag önska er alla ett GOTT NYTT ÅR!
Nu går jag på semester och återkommer efter trettondagen. Fram till dess får ni läsa Kenneth Jonsgårdens ledare på den här sidan.