Att det folkvalda parlamentet Kongressen i USA, en av världens mest framstående demokratier, återigen misslyckats med att få fram en budget för landet är inget annat än ett fiasko och en skandal. Den republikanska majoriteten i Representanthuset och den demokratiska majoriteten i Senaten har fastnat i ett prestigekrig som saknar motstycke. När budgetstupet var ett faktum twittrade President Barack Obama upprört: ”De gjorde det verkligen. En grupp republikaner i representanthuset tvingade myndigheter att stänga på grund av Obamacare i stället för att godkänna en riktig budget.”
Det är lätt att förstå hans upprördhet. Det amerikanska budgetfiaskot berör nämligen inte bara det amerikanska folket och påverkar medborgarnas vardag. Det berör också dig och mig i högsta grad. Risken är stor att det amerikanska budgetkriget sänder en chockvåg som skakar om all världens börser. En chockvåg som i bästa fall orsakar en uppbromsning av ekonomin och som i värsta fall kan orsaka en långvarig och allvarlig fördjupning av den lågkonjunktur som vi så smått var på väg att ta oss upp ur.
Om finansvärlden och den amerikanska statens långivare tappar tilltron till landets förmåga att betala räntor och amorteringar på den gigantiska statsskulden finns risken att den amerikanska ekonomin faller samman som ett korthus. Den amerikanska ekonomin är nämligen inte byggd på solid grund utan kan närmast beskrivas som ett fuskbygge på lösan sand. Tyvärr rycker den dagen allt närmare om politikerna i Kongressen fortsätter sitt sandlådebråk och vägrar ta sitt ansvar som det amerikanska folkets främsta företrädare. Nyligen skrev nobelpristagaren i ekonomi, Paul Krugman, i New York Times att om den amerikanska ekonomin faller samman så rasar också fundamentet för hela världsekonomin.
Härdsmältan i Kongressen beror framförallt på att den amerikanska politiken i allt högre grad polariserats. Den ultrakonservativa Teapartyrörelsen inom Republikanerna har drivit partiet allt längre ut åt höger. Företrädarna för denna flygel inom Republikanerna är dessutom ytterst hårdföra och saknar vilja att överens fundera i banor av en kompromiss. Barack Obama å andra sidan har inget att förlora på att föra en hårdför linje gentemot dessa eftersom han inte kan ställa upp för ytterligare omval som president. För honom handlar det om att gå ”all in” för att ro Obamacare i land. För det är i grunden Teapartyrörelsens och de övriga republikanernas avsky inför Obamas sjukvårdsreform som spökar. Republikanerna gör allt man kan för att sänka skeppet Obamacare innan det ens hunnit lämna kaj, och förvägra fattiga försäkringslösa amerikaner den reform som de facto redan blivit lag i Kongressen och som godkänts av Högsta Domstolen.
Det känns minst sagt frustreande att vara i händerna på dessa hårdföra republikaner. Deras agerande riskerar att sätta hela världsekonomin i svajning och detta använder de som medel i den utpressning som de nu utövar gentemot president Barack Obama. Vi, övriga världsmedborgare, kan bara hoppas på att Teapartyrörelsen och andra hårdföra republikaner sansar sig och tar sitt ansvar gentemot de amerikanska väljarna och sitt ansvar gentemot hela världssamfundet.
Men just nu verkar prestige gå före ansvarstagande. Det är inte underligt att endast tio procent av amerikanarna har förtroende för politikerna i Kongress, och den andelen lär nog sjunka ytterligare efter det politiska sammanbrott som nu drabbat det amerikanska parlamentet.