âFattigdomen fördrages med jĂ€mnmod av alla nĂ€r den delas lika av allaâ. SĂ„ uttryckte sig Ernst Wigforss, en av giganternq i den socialdemokratiska historieskrivningen. Wigforss ord har ofta citerats som ett bevis pĂ„ klassamhĂ€llets paradox.
NÀr alla i ett samhÀlle har det lika svÄrt upplevs orÀttvisorna inte lika betungande som annars. I dag vet vi att fattigdomen vÀxer i Sverige. Allt fler har fÄtt sÀnkt levnadsstandard.
Som kontrast till detta har hushÄll med höga inkomster fÄtt kraftigt ökade realinkomster. De fattiga i vÄrt land har inte bara blivit fler utan ocksÄ fattigare. Den sjunkande levnadsstandarden hÀnger ofta samman med sÀnkta bidragsnivÄer. MÀnniskor i botten tycks fÄ skylla sig sjÀlva för att de inte tar sig samman.
Följderna av att stÀndigt leva i en ekonomisk verklighet som man sÀllan kan pÄverka innebÀr i sin förlÀngning förödmjukelser. Man har knappt rÄd till det nödvÀndigaste. Den som lever pÄ marginalen befinner sig dessutom under konstant psykiskt press.
MÄnga av oss vÀrjer sig inför pÄstÄendet att fattigdomen vÀxer i Sverige. Vi Àr inte fattiga, fattigdom ser vi i den tredje vÀrlden men inte hos oss. Skygglapparna döljer en annan och mer alarmerande utveckling.
Sanningen Àr att den generella vÀlfÀrden sedan decennier urholkats.
Maskorna i vÀlfÀrdsnÀtet har blivit allt större. Det Àr den bild som flera hjÀlporganisationer ger, och det finns ingen anledning att ifrÄgasÀtta denna.
Dagligen möter vi den nya fattigdomen i vĂ„r vardag. Ăven om fördelningsfrĂ„gorna och rĂ€ttvisefrĂ„gorna stegvis, men alltför sakta, fĂ„tt ett allt större utrymme pĂ„ den politiska dagordningen har otryggheten i samhĂ€llet fortsatt att öka.
PÄ sÄ sÀtt har ett kitt i samhÀllsgemenskapen gÄtt förlorat. De mer besuttna kan ordna sina behov av vÄrd och omsorg och skola genom privata lösningar.
Ett förhÄllande som ivrigt pÄhejats av högerpolitiker med budskapet om individens frihet, dÀr friheten begrÀnsas till dem som kan betala medan övriga mer eller mindre stÀlls vid sidan.
Ăven om det skett Ă„terstĂ€llare i vĂ€lfĂ€rden i takt med att statsfinanserna blivit bĂ€ttre har detta inte varit tillrĂ€ckligt för att ge alla med behov ett riktigt grundstöd. Alltför mĂ„nga unga familjer och ensamstĂ„ende lever pĂ„ marginalen eller under socialbidragsnormen, eller pĂ„ det som i en nusvensk omskrivning heter försörjningsstöd.
I den gruppen Äterfinns inte minst en vÀxande grupp pensionÀrer, ofta kvinnor,med lÄg pension.
Vid de de socialdemokratiska kommundagarna i Ărebro i helgen betonade statsminister Stefan Löfven att han och regeringen ska fortsĂ€tta prioritera vĂ€lfĂ€rden och att det mĂ„ste anstĂ€llas fler i den svenska vĂ€lfĂ€rden.
För att lÄda bot mot orÀttvisorna mÄste den svenska modellen utvecklas. Resurserna ska fördelas rÀttvist och det mÄste finnas en trygg vÀlfÀrd.
Nu gÀller det för Löfven att ocksÄ gÄ frÄn ord till handling.