”Sjung om studentenslyckliga dag,
låtom oss fröjdasi ungdomens vår!
Än klappar hjärtatmed friska slag,
och den ljusnandeframtid är vår.
Inga stormar än
i våra sinnen bo,
hoppet är vår vän, och vi dess löften tro,
när vi knyta förbund i den lund,
där de härligalagrarna gro!”
Visst känner ni igen orden som sjungs vid varje studentexamen runt om i vårt avlånga land. Och visst tillhör det ungdomen att tron på framtiden ska vara ”oförbrukat fri” som Ted Gärdestad sjunger.
Men tyvärr så bär dagens ungdomar inte på samma sätt känslan av att framtiden är oförbrukat fri, eller att den ljusnande framtid är deras. I stället blir det allt fler ungdomar som saknar framtidstro och positiva förväntningar på framtiden.
I en rapport som analysföretaget Kairos Future presenterade i måndags, där 6 500 ungdomar i åldrarna 16–29 år i elva länder intervjuats, kan man utläsa att tre av fem ungdomar ser dystert på framtiden, i alla fall ur ett samhälleligt perspektiv.
I ett mer personligt perspektiv är framtidstron tack och lov större, även om det även på detta plan är alltför många ungdomar som ser dystert på framtiden. Tre av tio ungdomar saknar nämligen tro på att framtiden bär något gott i sitt sköte.
Det är inte alls konstigt att ungdomarnas syn på framtiden är dyster och mörk. Det finns mycket i vår samtid som ger anledning till oro.
I år beräknas sjuttiotre miljoner ungdomar runt om i vår värld gå utan arbete. Detta är dagens ungdomar smärtsamt medvetna om. Därför är oron för att bli arbetslös påtaglig stor.
En annan sak som gör att svenska ungdomar ser dystert på framtiden är möjligheterna att få ett eget bra boende. Man vill kunna skaffa sig ett eget boende, men ser runtomkring sig hur allt fler får stå ut med otrygga andra- och tredjehandskontrakt och hoppa från boende till boende utan att kunna planera alltför långt framåt. Man ser ännu fler i sin närhet som ofrivilligt tvingas bo kvar hos sina föräldrar bara för att det inte går att hitta en egen bostad överhuvudtaget.
Dagens ungdomar upplever på ett mycket påtagligt sätt att de riskerar att få det sämre än vad deras föräldrar haft det. Detta föder såväl oro som uppgivenhet. Detta måste vi komma till rätta med
Om dagens ungdomar på det personliga planet oroar sig för arbete och bostad så är de mörkaste molnen på framtidshimlen på ett mer övergripande samhälleligt plan klimatet och miljön. En av tre ungdomar är övertygade om att det redan nu är för sent att göra något åt klimathotet. Upplever man det så är det verkligen inte underligt att man ser dystert på framtiden.
Dessa signaler måste vi ta på yttersta allvar. Ungdomar måste få möta vuxenlivet på ett sådant sätt att de behåller tron på framtiden. Vi måste därför ge dem förutsättningar så att de kommer in på arbetsmarknaden, och bygga bostäder så att de får egna boenden. Miljö- och klimatfrågan måste lyftas på den politiska dagordningen och omställningen mot ett hållbarare samhälle ta fart. På så sätt kan ge vi dagens ungdomar en chans att återfå tron på framtiden och tron på samhället. Så nu får vi i vuxenvärlden inte vila på lagrarna. Nu är det verkstad som gäller.