Dags för finansiell regndans

REKORDBONUS. Nu regnar bonusmiljonerna över direktörer och höga chefer igen. Värst är det i finansbranschen där, enligt Dagens Industri, enbart de fyra största investmentbankerna delar ut cirka 2,5 miljarder kronor - jo, det är sant, 2500 miljoner - i bonus.

Piteå2006-03-06 00:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
E Att företag betalar sina anställda extra för en insats utöver det vanliga är inte konstigt. Sådana vinstdelningssystem finns till exempel på Handelsbanken, SSAB och Sandvik. När det går bra för företaget gynnas hela personalen.

Med klara tydliga mål som går att påverka är det en logik som alla förstår. Men så raka är rören inte på andra håll.

Dagens Industri påpekar att det under de senaste två-tre åren varit enkelt att tjäna pengar i finansbranschen. Stigande kurser har lett till ökad börsomsättning och snabbt växande courtageintäkter.

"Vari ligger det kloka i att belöningarna är som störst när det är som enklast att tjäna pengar", undrar DI.



Det här gäller också andra branscher. När vinsterna ökar i ett företag behöver det ju inte bero på att ledningen är extra skicklig, orsaken kan lika gärna vara världskonjunkturen eller en uppgång av efterfrågan i den aktuella branschen. Varför ska en vd ha några extra miljoner bara för att han råkade ha turen att befinna sig på rätt plats vid rätt tillfälle?

Forskningen har inte kunnat belägga att extra pengar till vd:n gör företagen effektivare. Det är svårt överhuvudtaget att veta på vilket sätt en vd påverkar resultatet. I radions Studio Ett kommenterade professor Sven-Erik Sjöstrand detta.

"När Kajsa Bergqvist hoppar 2.01 vet vi att det är hon, inte tränarna eller publiken, som hoppar. I företaget är det många som hoppar".



Ett annat problem är att bonusprogrammen till höga chefer uppmuntrar till kortsiktigt agerande eller till och med rena oegentligheter. Enron-skandalen i USA och Skandia-skandalen är exempel på det.

Bonus och optionsprogram är särskilt olämpliga, eller till och med farliga, i försäkringsbranschen eftersom det faktiska resultatet för en tidsperiod bara kan fastställas lång i efterhand, när skadeutfallet är känt. Och då är kanske både direktören och miljonerna borta.

Men även i andra branscher kan det vara svårt att bedöma det verkliga värdet av strategiska affärsbeslut förrän långt efteråt. Skandia-skandalen fick näringslivet att nyktra till. Regeringen ruskar till och med om lite med ett lagförslag om att bolagsstämman måste fatta beslut om bonusprogram i börsföretagen.



Det märkligaste är ändå att aktieägarna låter bonusfesten fortsätta. Varför säger de OK till bonus- och optionsprogram trots att de faktiskt inte ens vet om belöningarna fungerar.

Kan det vara någon sorts besvärjelse? En finansiell regndans för att locka fram högre vinster? Det kan väl inte skada att pröva i alla fall, kanske aktieägarna tycker, eftersom det är deras pengar. Men skada kan det. Det är just det som är problemet.

När direktörerna börjar tänka för mycket på sitt eget bästa då är det inte längre det bästa vare sig för företaget eller de anställda, och faktiskt inte heller för aktieägarna.

Läs mer om