När Europeiska centralbanken i förra veckan överraskande sänkte sin viktigaste ränta var det en kraftfull signal om att eurokrisen långt ifrån har blåst över. Många ekonomer uppfattar centralbankens sänkning som en åtgärd för att euroområdet ska undgå att hamna i en nedåtspiral av fallande priser, en deflation. Inom euroområdet minskade nämligen inflationen från 1,3 till 0,7 procent från september till oktober. Samtidigt visar inte den skyhöga arbetslösheten några tecken på att minska.
En av huvudförklaringarna till det låga inflationstrycket inom euroområdet är Tysklands rekordstora överskott i bytesbalansen. Landet exporterar mycket mer än man importerar. Detta leder till ett lågt inflationstryck i landet. Med låg eller liten inflation i Tyskland blir det en stark press nedåt på priserna även i de andra eurostaterna.
Tyskland hanterade sin egen nittiotalskris genom att dra ned på statsutgifterna, sänka a-kassan och frysa reallönerna för de tyska arbetarna. Allt för att gynna exportindustrin så mycket som möjligt. Detta ledde till de stora överskott i utrikeshandeln som vi ännu ser.
Men de övriga euroländerna kan i dag inte göra som Tyskland gjorde då. De tyska överskotten trycker ned priserna i Grekland, Portugal och Spanien. Därmed blir en redan hög arbetslöshet permanent och dyra skulder blir ännu dyrare. Det som skulle behövas för att effektivt stimulera den ekonomiska utvecklingen i Europa vore att tyskarna skulle stimulera efterfrågan genom att höja lönerna i landet. Löner som legat i det närmaste stilla under tio års tid. Detta skulle nämligen kunna stimulera efterfrågan i hela den europeiska ekonomin eftersom efterfrågan på spanskt vin, italienska lufttorkade skinkor, franska kvalitetsostar och resor till solen i Grekland. Pressen på krisländerna skulle lätta.
Även i Sverige är det låga inflationstrycket ett problem eftersom det går hand i hand med rekordhög arbetslöshet. I tisdags kom nya rapporter från Statistiska Centralbyrån som visar att den svenska inflationen sjönk med 0,2 procent från september till oktober. På årsbasis ligger inflationstakten på 0,1 procent. Sverige riskerar därmed att bli en del av en omfattande europeisk stagnation om ingenting görs. Tyvärr tenderar den svenska riksbanken att alltid komma med sina stimulansåtgärder. Det är hög tid att Riksbanken överraskar, precis som Europeiska centralbanken, och stimulerar i rätt tid och sänker styrräntan redan nu.
Den svenska regeringen verkar tyvärr ha accepterat att arbetslösheten biter sig kvar på en skyhög nivå. Då måste Riksbanken i stället se till att ekonomin stimuleras. Sverige har nämligen inte råd att fastna i en långvarig ekonomisk stagnation.