Att den svenska arbetsmarknaden är stadd i snabb förändring kan knappast någon ha missat. De senaste 20 åren har säkra tillsvidareanställningar allt mer fått ge vika för mer osäkra tidsbegränsade anställningar, timvikariat och projektanställningar. Allt fler arbetstagare arbetar numera i bemanningsföretag, med helt andra villkor än för de som är anställda direkt på företagen. En annan företeelse som dykt upp allt mer på svensk arbetsmarknad är att anställda tvingas bli så kallade ”oäkta företagare”. De tvingas starta eget, och bli F-skattare för att få ett jobb eller för att få behålla det arbete som de tidigare utförde som anställd på arbetsplatsen.
Missbruket av visstidsanställningar uppmärksammas nu i rapporten ”Stoppa skitlivet”som tankesmedjan Arena Idé släppt. I rapporten tar författarna Mats Wingborg och Shadé Jalali ett helhetsgrepp kring arbetsmarknaden och presenterar en rad förslag på hur fackförbund, arbetsgivare, politiker och opinionsbildare kan arbeta för att stävja det omfattande missbruket av visstidsanställningar och andra otrygga anlitandeformer.
Särskilt hårt drabbar missbruket av visstidsanställningar och andra osäkra anlitandeformer våra ungdomar. I dag ligger den svenska ungdomsarbetslösheten på en bit över 20 procent. Av de 15–24-åringar som lyckats få ett jobb har mer än hälften någon form av tillfälligt anställda. Detta är en fördubbling sedan slutet av 80-talet.
En av de branscher där utvecklingen gått snabbast är hotell- och restaurangbranschen. Enligt uppgifter som Aftonbladets ledarskribent Daniel Swedin redovisar så har fyra av tio anställda har otrygga visstids-anställningar som staplas på varandra eller dag-till-dag-jobb. Swedin konstaterar också att många anställs också på nollkontrakt vilket innebär att man inte har några schemalagda timmar, utan där det gäller att vara snabbast på att svara på ett sms från chefen för att få chansen att jobba.
Att otrygga anställningar skapar en stress hos människor behöver man inte vara någon forskare för att förstå. Inte heller är det något överraskande att denna stress också leder till ohälsa. Men missbruket av visstidsanställningar är inte enbart ett problem för de som går på dessa anställningsformer. Även arbetsgivaren riskerar att förlora. När den visstidsanställdes hopp om att bli tillsvidareanställd gång på gång grusas är det lätt att tappa lojaliteten med företaget. Arbetsgivarna riskerar således att på karusellerna förlora det man vinner på gungorna eftersom detta kan komma att hota effektiviteten och produktiviteten i verksamheten.
I rapporten konstaterar Mats Wingborg och Shadé Jalali att den ändrade lagstiftningen med tidsbegränsade anställningar, öppningen för bemanningsföretagen och att F-skatt kan beviljas även då det bara finns en uppdragsgivare är en effekt av politiska beslut som öppnat upp för sämre arbetsvillkor för många. De är ytterst kritiska till att man låter de här anställningsformerna ersätta permanent arbetskraft och arbetsuppgifter.
Wingborg och Jalali argumentar i rapporten för skärpt lagstiftning för att kunna stoppa missbruket av tidsbegränsade anställningar. Man vill också lagstifta så att arbetsgivare måste erbjuda en bemanningsanställd tillsvidareanställning om denne varit på en och samma arbetsplats i minst tre år. Men man går också längre och föreslår att delade turer och andra extrema skiftscheman ska förbjudas. Man vill också att det arbetsrättsliga skyddet för folk som tvingats bli egenföretagare och f-skattare ska stärkas och kollektivavtalen ska ge samma villkor till bemanningsanställda som till tillsvidareanställda.
De förslag som Wingborg och Jalali presenterar borde ligga till grund för den arbetsmarknadspolitik som Socialdemokraterna ska föra vid en valseger. Då skulle vi åtminstone komma till rätta med de värsta avarterna när det gäller nyttjandet av visstidsanställningar och andra osäkra anlitandeformer. Förhoppningsvis komer Stefan Löfven med sådana besked i god tid före valet.