LEDARE: Byskolan värd en andra chans

Skolan i Storsund är stängd, skolan i Koler är stängd och nu tycks klockan slagen för skolan i Långträsk. Föräldrarna protesterar. Skolan står för så mycket, både symboliskt och verkligt. När kommunpolitikerna beslutar att stänga byns skola, ses det inte bara som en enskild handling utan som en mörk prognos över byns utsikter att leva vidare.
Byborna ser också skolnedläggningen som ett sätt att påskynda den negativa utvecklingen. Och där har de knappast fel. Det människor vill ha för att bo kvar eller flytta in till en ort är samhällsservice. Skola och en affär där man kan handla det allra nödvändigaste i matväg är minimum.

Skolan i Långträsk har sammanlagt fjorton elever. I vissa årskurser går bara enstaka elever. Dyrt är det förstås och barn- och utbildningsnämndens ordförande Ruth Rahkola (S) kan ha rätt när hon säger att barnen skulle utvecklas både kunskapsmässigt och socialt av att få komma till en större skola med fler barn.
Å andra sidan förefaller det tufft att sexåringar ska ha närmare en timmes resväg till och från skolan. Barn bosatta i Storsund kan kanske berätta. De har, ända sedan skolan i Koler stängdes, haft lång resväg till skolan i Långträsk som i den kampen drog längsta strået.

Långträsk har en tämligen nybyggd skola som enligt gårdagens artikel i Piteå-Tidningen beräknas ha 23 barn läsåret 2014-2015. En kraftig ökning således. Och fler kan det bli. Markbygden ska bli platsen för Europas största vindkraftpark. En satsning runt 50 miljarder kronor som absolut bör ge positiva effekter i Koler men också i Långträsk och Storsund.
De styrande i Piteå kommun bör kunna vänta och se, avvakta utvecklingen, innan de stänger Markbygdens sista skola.

Ledare: Byskolan värd en andra chans