Kaoset på den svenska transportmarknaden har flera gånger varit temat här på ledarsidan. Men det finns ändå anledning att ta upp frågan på nytt. För kaoset består, och den svenska regeringen gör knappast något för att komma till rätta med problemen. Detta till skillnad från regeringarna i Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Spanien och Tyskland. Dessa länders transportministrar skrev nämligen till transportkommissionären Siim Kallas i början på december med krav på åtgärder för att komma till rätta med de missförhållanden som råder på transportmarknaden. Förhållanden som bland annat leder till social dumpning.
Huvudkravet i de sju transportministrarnas brev till kommissionären var att reglerna kring inrikestransporter i samband med internationell trafik, så kallade cabotagetransporter, skulle skärpas. Transportministrarna protesterade också kraftigt mot kommissionens ambitioner att ytterligare avreglera transportmarknaden. Man vill inte se mer av det kaos som redan nu råder.
Det är slående att den svenska minister som har ansvar för transportfrågorna, infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) inte gör gemensam sak med transportministrarna från våra nordiska grannländer inom EU. Kanske är det partibeteckningen på den svenska ministern som spökar. Hon kanske värderar den fria rörligheten och en fri marknad högre än ordning och reda när det gäller villkoren för transporter och goda arbetsvillkor för åkerinäringens förare. Men det är ändå underligt. Sverige är ett av de länder som drabbas hårdast av det kaos som nu årder. Det borde ligga i ministerns intresse att värna de svenska intressena i denna fråga, på samma sätt som exempelvis ministrarna från Danmark och Finland gör.
Infrastrukturministern måste tänka över sitt agerande och agera, även om det är alldeles för sent. Det finns en rad åtgärder som skulle kunna vidtas och som skulle ge effekt ganska så snabbt. En enkel sak är att införa krav på frakthandlingar som styrker att transporterna genomförs på ett sätt som är lagligt. Kopplat till detta skulle man också kunna införa ett långtgående beställaransvar så att beställaren också måste tillse att transporter sker i enlighet med gällande bestämmelser. Man skulle också kunna öka resurserna till polisen så att de kan öka kontrollen av regelefterlevnaden vid transporter. Dessutom borde möjlighet till klampning av fordon ges till dess att böter betalts.
Men det finns mer som Catharina Elmsäter-Svärd skulle kunna initiera. För att motverka den social dumpning som vi nu ser växa i allt snabbare takt borde man enligt holländsk modell införa krav på tillsvidareanställda förare i åkeriföretagen. Och för att upprätthålla en rättvis konkurrenssituation skulle man kunna införa vägslitageavgifter.
Att skapa ordning och reda inom transportsektorn handlar inte om att begränsa konkurrensmöjligheterna. Det handlar däremot om konkurrens på lika villkor, och att chaufförer från andra länder inte ska ha sämre arbetsvillkor och lägre löner bara för att de kommer från andra länder. För inrikestrafik i Sverige ska svenska villkor gälla. Den tanken borde också Elmsäter-Svärd kunna ställ upp på.