Bort med tassarna, Littorin
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Statistiska Centralbyrån sätt att mäta arbetslösheten var dock inget som den socialdemokratiska regeringen hittat på för att dölja
arbetslösheten i början av 2000-talet. Samma metoder använde SCB även under de borgerliga regeringsåren tio år tidigare.I dag sitter de borgerliga vid makten och har ändrat SCB:s sätt att mäta arbetslösheten. Trots det visar färsk EU- statistik att Sverige och Italien idag är de två länder inom EU som har högst andel unga bland de arbetslösa.
Då protesterar arbetsmarknadsdepartementet högljutt. Politiskt sakkunniga Karolin Johansson hävdar att siffrorna är missvisande. - Om man tar bort gruppen heltidsstuderande är bara en av tio ungdomar arbetslösa, säger hon. Men det var ju just de heltidsstuderande arbetslösa som allianspartierna krävde att få med i arbetslöshetsstatistiken 2006!
När de nya siffrorna visar att Sverige med borgerlig arbetsmarknadspolitik hamnat i EU:s bottenliga när det gäller ungdomsarbetslöshet då skyller regeringen på statistiken.
Det allra värsta är att arbetsmarknadsdepartementet nu, enligt TV-Rapport, vill att statistiken ska göras om och klassificeringen av de heltidsstuderande ändras igen. De borgerliga skulle i så fall göra precis den manipulering av arbetslöshetssiffrorna som man beskyllde Socialdemokraterna för. På ett sätt är det stilenligt. Fram-och-tillbakapolitik har präglat det borgerliga regerandet från start. Tänk på turerna kring a-kassan, sjukförsäkringen och beskattningen av pensionärerna. Först drivs reformer snabbt igenom. Sedan, när det inte visar sig fungera i verkligheten, en kovändning och ett halvt steg tillbaka.
Men det officiella arbetslöshetstalet är alldeles för viktigt för att bli ett slagträ i den politiska debatten. Därför ska arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin hålla tassarna borta från arbetslöshetsstatistiken. Tillfälliga riksdagsmajoriteter ska inte bestämma hur arbetsmarknadsläget i Sverige redovisas. Det bör vara en uppgift i första hand för arbetsmarknadsforskare och statistiker.
En gång i tiden var Sven Otto Littorin en politiker som ville arbetsmarknadspolitisk förändring och drev sina idéer hårt. Även om jag sällan delade hans uppfattning var engagemanget en frisk fläkt i debatten. Efter utbudspolitikens misslyckande slirar Littorin mest runt med undanflykter för att komma ifrån det gigantiska fiasko som hans arbetsmarknadspolitik förvandlats till.