Aktiebörserna föll i världen på måndagen, mest i Asien. Kina fick en svart måndag då aktiebörsen i Shanghai på måndagen sjönk med 8,5 procent, räknat på så kallat kompositindex. Detta index fortsatte falla på tisdagen, med 7,6 procent.
Den aktiebörsens nivå är därmed nere där den var i december i fjol. Tokyobörsens så kallade topixindex föll med 3,3 procent på tisdagen.
Oron är stor att inbromsningen av den ekonomiska tillväxten i Kina, från uppåt tio procent av bnp (summan av ett lands producerade varor och tjänster årligen) i flera år, till 7 procent nu och kanske än lägre närmaste åren, blir långvarig.
I Europa sjönk aktiebörserna på måndagen, med runt fyra procent, men de hämtade sig en del på tisdagen.
Olika länders ekonomi skiljer sig åt. Redan de fyra större länderna i Norden är olika. Norges ekonomi har mer gemensamt med Saudiarabien och Kuweit än med grannländerna, eftersom exporten av olja och gas är central för ekonomin.
För Danmark spelar lantbruket en viktig roll. Och för Sverige är industrin en bärande del av ekonomin. De svenskbaserade cirka 20 storföretagen, varav flera är världsledande som lastbilstillverkarna, påverkar ekonomin i landet mycket.
Finland är ett mini-Sverige, i det att industrin är viktig, främst skogsindustrin.
Den svenska statskassan är dessutom mer konjunkturkänslig än nästan alla andra länders. Det går fort utför med budgetunderskott vid lågkonjunktur, som i början av 90-talet. Men det går snabbt uppåt i goda tider, som några år efter devalveringarna 1982 och 1992. När exportindustrin tar fart stiger skatteintäkterna till staten.
Så har det varit. För svensk ekonomi förändras. Handel och andra tjänstenäringar betyder allt mer. Industrin har rationaliserat mycket så att om den går bättre betyder det inte att fler får jobb. Allt mer produceras med allt färre anställda. Nationalekonomerna talar om jobblös tillväxt.
Världens stora snabbväxande kända företag med koppling till Internet, som Facebook och Google, är belysande. De gör stora vinster, är högt värderade men ger få jobb.
Svensk ekonomi har rullat på bra nästan sedan några år efter konjunktursvackan 1992.
Mindre avbrott har förekommit, efter it-krisen 2000 och finanskrisen 2008. Men det vände upp efter dem, även om den senare drog ut på tiden i samband med euro/Greklandskrisen 2009-10.
De flesta svenska företag går bra, särskilt stora exportföretag. Tillväxten är god, uppåt tre procent i årstakt.
Att problem finns i Sverige, inom sjukvård och äldreomsorg, beror på att skattekvoten är den lägsta på 40 år och att en lägre andel av samhällets resurser går till den offentliga välfärden.
I kronor räknat är resurserna dock bland de högsta någonsin, men det är fel sätt att räkna. Även försvaret får mer pengar än någonsin i kronor räknat, men i andel av bnp är det mindre än hälften av nivån på 80-talet.
För arbetarrörelsen, och dess parti i regeringsställning, gäller det att fortsätta arbetet för ett bra samhälle och en hög sysselsättning där så många som möjligt har jobb.