BNP säger inte allt
TUDELAT. Svensk ekonomi går starkt just nu. Tillväxten väntas i år bli cirka 5 procent, en siffra på rekordnivå. Men bruttonationalprodukten säger inte allt. Det har varit väldigt tydligt det här året då den höga tillväxten under lång tid inte alls motsvarades av en lika stark jobbökning.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
BNP - värdet av alla varor och tjänster som produceras - är ett trubbigt instrument som en gång konstruerades för att mäta produktionsansträngningarna under andra världskriget.
Den starkaste invändningen mot användningen av BNP som välståndsmätare är att det inte tar hänsyn till fördelningen av inkomsterna.
Tänk dig två länder med samma BNP. I det ena landet tillfaller merparten av inkomsterna några få rika medan resten av befolkningen lever på låg levnadsstandard. I det andra landet fördelas inkomsterna mer rättvist över hela befolkningen.
Välfärden är naturligtvis mycket större i det sistnämnda landet. Men det framgår inte av BNP.
I OECD-rapporten görs ett försök att justera de traditionella BNP-beräkningarna med en jämlikhetsfaktor.
Det visar sig då att gapet mellan USA och ett antal europeiska länder (däribland Sverige) minskar påtagligt. Frankrike och Storbritannien går till och med förbi USA.
Rimlig arbetstid och generös semester som möjliggör pauser från arbetslivet några gånger om året betyder mycket. Men inte heller värdet av fritid räknas in i BNP.
Semester och annan ledighet är betydligt snålare i USA än i Europa, så tar man hänsyn även till det minskar det ekonomiska gapet över Atlanten ytterligare.
Ett annat problem är att beräkningen av BNP inte tar hänsyn till miljökonsekvenserna av tillväxten. I Sverige finns visserligen miljöräkenskaper som mäter effekterna av utsläpp, avfall och energianvändning, men de ligger vid sidan av regeringens normala ekonomiska analyser.
BNP är alltså inget idealiskt mått på förbättringen av vår levnadsstandard.
Indirekt framgår det av de undersökningar som gjorts av människors upplevelse av lycka. Länder med hög BNP per capita är inte generellt lyckligare än de med låg BNP.
Men finns det då något bättre mått på välfärd än BNP? Nej, OECD har i alla fall inte hittat något. Dessutom är faktiskt sambandet mellan BNP och andra välfärdsindikatorer, som utbildning, hälsa och ren miljö, för det mesta god.
OECD-rapportens slutsats blir därför att även om BNP inte är det bästa måttet så är det ett tillräckligt bra mått. Det har också fördelen av att tas fram på nästan samma sätt i alla länder.
En annan slutsats är att en mer fullständig bild av välståndet kräver att BNP kompletteras med andra mått.