Blanda inte bort korten
RÄNTEPOLITIK. Prisökningstakten i Sverige hör till de allra lägsta i Europa. I november hade priserna stigit med endast 0,8 procent jämfört med för ett år sedan. Det är långt under Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Ändå talas det nästan bara om att Riksbanken ska höja räntan, som om det skulle vara en självklarhet.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
I Dagens Industri beskrivs sitsen som en pedagogisk mardröm för den nytillträdande riksbankschefen Stefan Ingves: "Han måste förklara varför räntan höjs när priserna knappt stiger."
Man kan ju tycka att det problemet vore väldigt enkelt att fixa: Låt bli att höja räntan bara. Men många av marknadens aktörer har ju sedan en lång tid tillbaka ställt in sig på en tidig räntehöjning och argumenterar ihärdigt för det.
En räntehöjning skulle inte vara omotiverad om man bara ser på tillväxttakten i ekonomin. Med förväntad tillväxt på 3-3, 5 procent i år är det rimligt att räntan i Sverige lämnar dagens rekordlåga nivå.
Men bilden är ju inte entydig. Arbetsmarknaden släpar fortfarande efter. Och många bedömare spår att låga hyreshöjningar - till och med sänkningar på många håll - och prispress inom handeln kommer att driva ned prisökningstakten till nära noll under våren.
Nu är det ju inte prisökningstakten i nuläget som ska vara avgörande för Riksbankens räntebeslut utan inflationen på ett till två års sikt. Så lång tid tar det nämligen innan räntepolitiken får effekt. Men även i det längre perspektivet ser det bra ut.
Det mått som Riksbanken själv numera går efter (UND1X) visar att inflationen om två år ligger på 1,9 procent, det vill säga under inflationsmålet. Att i det läget tala om att snabba räntehöjningar skulle vara nödvändiga verkar om inte nipprigt så i alla fall klart oberättigat.
Visst kommer läget på arbetsmarknaden att förbättras och visst kommer då också inflationstrycket att öka. Då blir det också dags för en första räntehöjning så att penningpolitiken kan växla om från en stimulerande till bromsande uppgift. Men vi är inte där än.
LO-ekonomerna varnar i sitt senaste nyhetsbrev Riksbanken för att sätta igång med för snabba och för stora räntehöjningar. Sådana skulle kunna bromsa konjunkturuppgången. De menar att vägen till fullt resursutnyttjande i ekonomin är lång.
"Det är svårt att se varifrån inflationen ska komma de närmaste åren."
Just det.
I brist på inflationstryck riktar Riksbankens räntehökar istället uppmärksamheten mot andra saker, bostadspriser och ränteläget i andra länder. Men det är ju faktiskt inte Riksbankens uppgift att agera polis på bostadsmarknaden och den viktigaste poängen med att Sverige stannade utanför EMU var just möjligheten att bedriva en egen räntepolitik.
Egentligen borde det vara enkelt för Riksbanken: Håll stenhårt fokus på inflationsmålet. Blanda inte bort korten med andra parametrar. Då kan räntehöjningen vänta ett tag till.