Bland änglakörer och korvmakare
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Eftersom politik är ett ganska smutsigt hantverk skapar det en speciell nisch för de politiska kommentatorerna. De kan stå vid sidan om och sjunga med änglarna. Hela tiden peka på att det som görs är fel och borde ha gjorts bättre. Den politiske kommentatorn kan därför alltid hamna på fötter, medan politikern står där med händerna i syltburken. De kan inte, som politiska kommentatorer, bara välja att vara positiv till det som är bra och negativ till det som är dåligt. Utan tvingas ta fan i båten och sedan försöka ro honom i land. Medan stränderna fylls av änglakörer.
Jag tänker på detta när jag läser mina kritiker i Piteå-Tidningen. Änglakörerna i det här fallet består i av en duett. Förste fiolen är är Torbjörn Carlsson (PT den 6 juli) och han backas upp av en vänsternojig kastratsångare vid namn Petter Larsson (PT den 16 juli )
Mot dessa två herrar har jag hävdat följande:
För det första att de som protesterar mot ledarna för världens industriländer - exempelvis den grupp som kallas G8 - brukar glömma bort att dessa politiker är folkvalda. Bush och grabbarna har ett demokratiskt mandat.
Carlsson och Larsson däremot tycker att det är demonstranterna som har det demokratiska uppdraget.
Därmed kommer vi in på mitt andra påpekande, nämligen mitt sarkastiska konstaterande att de som demonstrerar mot världens elände inte ens själva klarar av att organisera en värdig manifestation. Utan de måste ha snutens hjälp med att hålla ordning på sina stenkastande fascistglin. Och hur tror de då att de kan skapa en bättre värld än den som Bush och hans G8-gäng försöker rådda?
I detta ligger också ett tips från läktaren: Det folkliga stödet för verksamheter som ägnar sig åt stenkastning - eller inte ens klarar av att tydligt ta avstånd från den typen av utomparlamentariska aktiviteter - kommer att vara lika med noll.
Inte minst socialdemokratin har lärt sig den läxan. Utan en klar gränsdragning mot äventyrare på vänsterkanten kommer inte medborgarna att ställa upp. Det är en uppmaning främst till Petter Larsson. Genomför gärna sittblockader och andra
utomparlamentariska aktiviteter för sådant som du och dina kompisar tror på. Men testa därefter att ställa upp er inför väljarna. Och min prognos är att inte ens era morsor kommer att rösta på er.
Det tredje jag har försökt säga med mina inlägg är att jag misstror änglasångarna och har viss förtröstan på korvmakarna.
Den världsbild som Torbjörn Carlsson har utgår från att världen kan styras, att det sitter några farbröder i toppen och rattar alltihop efter en snillrikt hopsnickrad planläggning. Carlsson skriver därför om G8-ländernas ledare: "de dikterar en världsordning vars demokratiska mandat utgörs av max 15 procent av jordens befolkning", skriver han. Carlsson tycks därför mena att de som demonstrerar för en rättvis värld representerar de övriga 85 procenten. Och att om diktaten bara förändras kommer krigen att upphöra, världssvälten att avskaffas och en pastellfärgad global rättviseordning inträffa.
Det där tror jag inte på. Värden kan inte styras. Politik handlar inte om att detaljplanera utvecklingen utan om att hela tiden parera icke avsedda konsekvenser av tidigare politiska åtgärder. Och hantera en bångstyrig dynamik som ingen hjärna eller diktat ligger bakom, utan sådant som bara blivit som ett resultat av att världen består av ett oändligt antal aktörer som var och en på sin egen kant gör vad som är rationellt, medan det sammantagna resultatet blir irrationellt.