När norrmännen går till val på måndag är den troliga utgången att det blir ett maktskifte där Arbeiderpartiet med Jens Stoltenberg i spetsen får lämna över makten till Erna Solberg och hennes parti Höyre. På släptåg in i regeringskvarteren i Oslo tar Erna Solberg och Höyre med sig det populistiska och främlingsfientliga Fremskrittspartiet.
Den trepartikoalition som styrt Norge under de senaste åtta åren, bestående av Arbeiderpartiet, Socialistisk Venstreparti och Senterpartiet, har nämligen stark motvind i opinionsundersökningarna. Detta trots att den ekonomiska utvecklingen i Norge varit god under hela regeringsinnehavet. Enligt vissa opinionsundersökningar verkar regeringskoalitionen gemensamt samla omkring trettiofem procent av väljarstödet vilket ungefär motsvarar vad Arbeiderpartiet ensamma skrapade ihop vid förra valet 2009.
Norge har till skillnad från Sverige en politisk historia fylld av maktskiften. Fram till valet 2009 hade landet under tjugo års tid bytt regering vid varje val. Jens Stoltenberg lyckades med konststycket att bryta denna trend och sitta kvar som statsminister för en andra mandatperiod i rad. Det är i skenet av detta som Norges motsvarighet till Moderaterna, Höyre, går till val under parollen ”Åtta år räcker”. En paroll som även Moderaterna i Sverige i alla fall mentalt verkar ställa upp på här hemma.
Att norrmännen nu verkar vända Jens Stoltenberg och Arbeiderpartiet ryggen beror nog i hög grad på att de drabbats av vad som brukar kallas för de stigande förväntningarnas missnöje. Många väljare förespråkar nämligen att mer borde göras inom välfärdssektorn när nu ekonomin är fortsatt stark i landet trots att omvärlden befinner sig i ekonomisk kris. Många väljare är således missnöjda med vad Stoltenbergs regering levererar trots att man inte sett några nämnvärda försämringar på välfärdsområdet alls.
En annan förklaring till att Höyre rycker fram så starkt är att de valt att kopiera Moderaternas framgångsstrategi från valet 2006 och således paketerat om sin politik i nytt papper och presenterar den med ett nytt språkbruk. Exempelvis talar inte Erna Solberg och andra företrädare för Höyre längre om privatiseringar. I stället väljer man att tala om att man vill mjuka upp olika system. Norska Höyres makeover á la ”De nya Moderaterna” har uppmärksammats i boken ”Blåkopi” av Wegard Harvik. Denna bok har blivit mycket uppmärksammad i den norska valrörelsen och erfarenheterna från Fredriks Reinfeldts två mandatperioder som regeringschef i Sverige är ett återkommande tema i den norska valrörelsen.
Tyvärr verkar det som om inte bara norska Höyre är en blåkopia av sitt svenska systerparti, utan också som om norrmännen väljer en väg där man riskerar att få uppleva en blåkopia av det svenska misslyckade högerexperimentet. Det är i så fall bara att beklaga.
Men en sak kan vi i alla fall sno från den norska högern, och det är deras paroll ”Åtta år räcker”. Den passar nämligen som hand i handske i den kommande valrörelsen i Sverige.