Berget som födde en råtta
SPÅDOM. Varför togs inte ekonomiska och sociala effekter för olika grupper med i Konjunkturinstitutets analys av den borgerliga regeringens politik? Och hur kan 30 000 nya jobb mellan 2006 och 2008 uppfattas som en stor framgång?
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Två saker är anmärkningsvärda i sammanhanget. Dels KI:s bedömning av hur många nya jobb som den borgerliga politiken skapar, dels uppfattningen att tillkomsten av 30 000 nya jobb är en stor framgång för den borgerliga regeringen.
De förändringar som regeringen gör i arbetsmarknadspolitiken handlar ju i första hand om att öka utbudet av arbetskraft, det vill säga att få ut fler att söka jobb på arbetsmarknaden. Men därmed inte sagt att fler får jobb. Det beror ju på om företagen nyanställer. Det är det stora om:et i regeringspolitiken.
För att snabbt få ut fler på arbetsmarknaden skär regeringen ned på arbetsmarknadsutbildning, komvux och högskoleplatser. Men är det outbildad arbetskraft som företagen efterfrågar? Signalerna från arbetsmarknaden tyder knappast på det.
Det stora problemet är snarare bristen på kvalificerad yrkeskunnig personal med bra utbildning, inte arbetskraft i största allmänhet.
Om det är utbildad personal som efterfrågas kommer inte fler att få sysselsättning när utbildningssatsningarna dras ned. Detta är bakgrunden till KI:s försiktighet när man uttalade sig om effekterna av politiken på antalet nya jobb.
" Vi är väldigt osäkra om hur många jobb det blir och när de kommer i tiden", sa Mats Dillen.
Men om osäkerheten är så stor, varför då överhuvudtaget gå ut med siffror om nya jobb?
KI är också medvetet om att det finns förlorare på den nya politiken, arbetslösa som inte kan hitta jobb och som får sänkt ersättning är en sådan grupp som Dillen nämnde. Men varför togs inte ekonomiska och sociala effekter för olika grupper med i KI:s analys av regeringens nya politik?
Mellan 2005 och 2008 kommer 240 000 nya jobb att ha skapats på den svenska arbetsmarknaden, tror KI. Av dessa kan alltså cirka 30 000- i bästa fall - bero på den borgerliga regeringens politik.
Resten beror på den politik som den gamla regeringen förde och en stark konjunktur.
30 000 nya jobb är förstås ett välkommet tillskott, om de kommer. Men detta ska ställas mot den problembild som målades upp i valrörelsen. En miljon står utanför arbetsmarknaden, dånade det i den borgerliga alliansens valretorik.
Väl i regeringsställning lägger de borgerliga fram en politik som - kanske - kan ge 30 000 nya jobb. Åtgärderna och effekten står inte i minsta proportion till det problem man sade sig ha lösningen på före valet.
Förlåt, men den borgerliga regeringens nya ekonomiska politik påminner än så länge mer om berget som födde en råtta.