Arbetslinjen blev ett begrepp som fick genomslag i valrörelsen 2006. Kopplat till det blev begreppet utanförskap. Nya Moderaterna använde begreppen mot Göran Perssons S-regering för att framhålla att många inte arbetade.
Arbetslösheten var runt 400 000. Det var en historiskt hög siffra, även om den var flera hundra tusen lägre än den nivå Göran Persson fått ta över efter Carl Bildts borgerliga regering 1994.
Nya Moderaterna och alliansen ville framhålla att många inte arbetade. Antalet och andelen personer som var sjuka eller pensionerade i förtid och hade ersättning från systemen gällande sjukersättning och pension hade ökat åren fram till 2006. Sammanlagt var det över en miljon personer som inte arbetade.
Även om en gråzon fanns, med studenter och yngre personer som inte funnit sin plats i arbetslivet, så gav begreppet utanförskap och siffran drygt en miljon uppmärksamhet.
Den borgerliga oppositionen kunde utmåla Perssons S-regering som misslyckad, trots att under dess tolv år budgetunderskott och statsskuld minskats. Ja, det rådde budgetöverskott på 70 miljarder kronor 2006.
Saneringen av statsfinanserna, som Carl Bildts borgerliga regering kört i botten 1994, hade varit framgångsrik. Tyvärr fick den offentliga sektorn strama åt, vilket gick ut över vård, skola och omsorg.
Med mindre hårdhänt sanering av statsfinanserna 1994 till 2006 kanske fler hade haft arbete i vård, skola och omsorg.
Borgarna vann valet 2006 och genomförde skattesänkningar. De var dels sådana som inte påverkar hur många som är i arbete, som skatt på fastigheter, förmögenhet och bolag. De var dels jobbskatteavdragen som de i arbete fick, men inte arbetslösa och sjuka, eller studenter och pensionärer.
Ersättningarna i a-kassan och sjukförsäkringen försämrades och reglerna för att få ersättning skärptes. Teorin var att det skulle göras ekonomiskt svårare att inte arbeta.
Tydligaste effekten av borgarnas politik var att de som hade det bra, med arbete, god inkomst, värdefulla fastigheter och förmögenhet, fick mer pengar till följd av sänkt skatt.
Den sänkning av skatt som låginkomsttagare fick åts upp av höjd a-kasseavgift och annat som berodde på alliansregeringen.
På torsdagen kom Statistiska centralbyrån, SCB, med statistik över antalet och andelen arbetslösa i juni. De har minskat med 37 000 jämfört med för ett år sedan. Fortfarande är dock över 400 000 arbetslösa, eller 8,5 procent enligt SCB. Nivån är 0,7 procentenhet lägre än i juni i fjol.
Den borgerliga regeringen hoppades att fler skulle ta jobb i främst privat sektor och till lägre lön då de fick sänkt skatt i jobbskatteavdragen. Så blev inte fallet i någon större utsträckning.
Den S-ledda regeringen måste se den offentliga sektorn som en jobbskapare. Skattenivån är den lägsta i Sverige på 40 år, så det finns möjlighet att höja skatter för att anslå mer pengar till offentliga sektorn, i kommuner och landsting. Att avskaffa det femte jobbskatteavdraget skulle ge cirka 15 miljarder kronor.
Jobb i företag i privat sektor är bra. Men den offentliga sektorn har varit satt på svältkur i 25 år och skulle behöva mer pengar via skatterna för att tillmötesgå de stora behov av vård och omsorg som finns där.