Bättre hälsa eller siffertrixeri?
SJUKT. Norrbottningarna blir allt friskare, visar färsk statistik. På knappt två år har hälsoläget förbättrats på ett rent mirakulöst sätt. Fantastiskt, såvida det inte bara är siffrorna som kurerats.
Bättre arbetsmiljö och snabb rehabilitering sägs vara en orsak till att sjukfrånvaron dramatiskt sjunkit i Norrbotten, inte minst bland kvinnor som arbetar inom äldreomsorgen.
Foto: Robert Lundberg
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Vilka behandlingar och åtgärder är det då som verkat så kraftfullt på ohälsan? En av de förklaringar som gavs i SVT Rapport är att många arbetsgivare, bland annat inom kommunal äldreomsorg, genomfört program med förebyggande åtgärder för att minska sjukfrånvaron och, när anställda trots allt insjuknar, snabb och bra rehabilitering.
En annan förklaring till tillfrisknandet är att Försäkringskassan inte längre godkänner sjukskrivning av den som är arbetslös. För arbetslösa gäller a-kassa och socialbidrag. På det sättet blir inte bara sjukskrivningstalen lägre. Staten sparar också pengar, eftersom sjukpenningen är väsentligt högre än ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen.
Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson är nöjd. Till Rapport säger hon att "Sambandet mellan arbetsmarknad och sjukfrånvaro verkar ha brutits". Om hon med det menar att arbetslösa inte längre får sjukpenning istället för a-kassa eller att arbetsmarknaden inte länge gör människor sjuka framgår inte.
Självklart ska den som blir arbetslös inte kunna välja sjukpenning istället för a-kassa, men även den arbetslöse kan bli sjuk och hur går det då om han/hon uppbär a-kassa, men är för sjuk för att ta anvisat arbete? Den som har a-kassa ska ju stå till arbetsmarknadens förfogande. Vad händer? Ryker a-kassan? I så fall verkar den nya regeln vara en genväg till socialbidrag.
Det finns, åtminstone har funnits, ett verkligt samband mellan arbetsmarknaden i norrlänen och sjukskrivningarna. Ett samband som inte har med fusk och missbruk av sjukförsäkringen att göra, men väl med den ekonomiska krisen under 1990-talet och en rad, för människorna negativa riksdagsbeslut som följde på den.
Jan Rydh, som på den socialdemokratiska regeringens uppdrag utrett de omfattande sjukskrivningarna, fann ett klart samband mellan långa sjukskrivningar, kön, arbetsplats/arbetsmiljö och region. I en intervju i PT sa Jan Rydh så här:
"Kvinnors sjukfrånvaro ökar i snabb takt och bland dem utmärker sig kvinnorna som arbetar inom vård, omsorg och skola i Norrlandslänen. Man behöver inte vara särskilt begåvad för att se att neddragningar och rationaliseringar gjort arbetsbördan för tung. Orsakerna är många och komplicerade, men sambandet mellan neddragningar av resurser och ohälsa är odiskutabelt".
Samtidigt blev det dyrt att vara sjuk. Endagssjukskrivningarna nästan försvann i Sverige 1993, det år den första karensdagen infördes.
Samhällsdebattörer och nationalekonomer varnade för en baksmälla. Den slog till 1998 då kvinnornas långtidssjukskrivningar formligen exploderade, en utveckling som fortsatt under 2000-talet. Nationalekonomen Maria Nilsson varnade i en doktorsavhandling hösten 2005 för följderna av att ensidigt rikta in sig på ersättningsnivåer och skärpta kontroller, eftersom det främst slår mot kvinnor, särskilt ensamstående, med låg inkomst, låg utbildning och många barn.
Sverige har halverat sjukskrivningarna. Tidningen Dagens Arbete har nyligen granskat vad som hänt med alla dem som tillfrisknat. Undersökningen visade att endast en av femton återgått till arbete. I sanning inte mycket att yvas över. Varslen haglar nu över den svenska arbetsmarknaden och kommuner och landsting måste också de säga upp personal, inte för att det är brist på arbete, men väl brist på pengar. På redan slimmade arbetsplatser ska allt färre personer göra allt mer.
Om den nya statistiken är ett kvitto på bättre arbetsmiljö och verkligt tillfrisknande bör det kunna avläsas i att överdödligheten i Norrbotten är på väg bort. Är det trixeri med siffror väntar nya allvarliga hälsoproblem och samhällsproblem om hörnet.