Bättre för oss med Norge kvar?

Piteå2009-01-31 00:22
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Det så kallade märkesåret är i full gång. Jämnt tvåhundra år har ju förflutit sen vi förlorade Finland. Och om det inte direkt är något att fira så ska det åtminstone uppmärksammas. Det kan även ge anledning till intressanta så kallade kontrafaktiska spekulationer: Hur det skulle ha varit om inte...
Till exempel har det ju redan ifrågasatts vilket som varit bättre för svenskt vidkommande, om vi fått behålla Finland eller haft unionen med Norge kvar. Sett från vintersportsynpunkt hade det väl tveklöst varit Norge. Särskilt nu närmast inför skidskytte- och kanske även alpina VM.
Nordsjöoljan hade definitivt heller inte gjort det alternativet sämre. Och norska är onekligen mer lättförståelig än finska. Å andra sidan hade vi då haft ett aggressivt högerpopulistiskt parti i den gemensamma riksdagen och det kan vi gott klara oss utan.

Med Finland kvar inom riket hade vi skrutit över Nokia som "vårt". Säkert haft bättre förbindelser över Kvarken. Bättre backhoppare... Förhoppningsvis också en klokare försvarspolitik. Så där kan man hålla på. Och i ett storsvenskt bakåtblickande ska vi väl heller inte glömma bort Wismar; den nordtyska staden som vi 1803 pantsatte - för 1,25 miljon riksdaler Hamburger Banco - på hundra år, till hertigen av Mecklenburg-Schwerin, men sen "glömde" lösa in 1903.
Kung och regering hade förstås fullt upp ändå, med unionskrisen. Men hade det varit bra eller dåligt om vi löst in Wismar? Det borde någon historiker faktiskt ta och reda ut, ett märkesår som detta!

Jag såg att kollega Jonsgården här bredvid ogillade allianspartiernas försök att "kapa" Tage Erlander genom att postumt spänna honom för den borgerliga vagnen. Men något nytt är det förstås inte. Tvärtom är det en gammal fräck borgerlig ovana detta, att ställa gamla socialdemokratiska partiledare mot dagens och sen, listigt, framställa sig själva som mera rättmätiga efterföljare.
Och då är det naturligtvis, som i fallen Erlander eller Per Albin Hansson, en fördel om de är döda sen länge och inte kan försvara sig heller.
Någon unikt svensk företeelse är detta dock heller inte. Trygve Bratteli, ledare för arbeiderpartiet och norsk statsminister i ett par omgångar, fick då han drog sig tillbaka frågan om han trodde att han skulle få ett gott eftermäle. Jovisst, sa Bratteli, "i den utsträckning som det kan skada min efterträdare." Bratteli kände politikens villkor och såg klarare än de flesta.

För övrigt och apropå vintriga idrotter brukar det ju råda bedövande enighet om att bandy gör sig sällsynt dåligt som tv-sport eftersom man inte ser bollen. Å andra sidan kan ingen förneka att det är en idrott där Sverige ytterst sällan lyckas bli sämre än tvåa i VM-sammanhang. Rätt ofta, som förra helgen, blir det rentav guld dessutom.
Och säg mig den sport som kan uppvisa vackrare klubbnamn, särskilt en bit längre ner i divisionerna. Otterbäcken, Slottsbron, Skutskär, Tjust, Blåsut, Västanfors... Och Spillersboda, i division 1 Norra Svealand, inte att förglömma.
I brist på annan vintrig poesi kan man gott läsa bandytabeller, om ni frågar mig!
Läs mer om