När socialdemokratin en gång förde upp barnomsorgen högt upp på den politiska dagordningen så handlade det främst om att stärka tillväxten och att främja jämställdheten. Tillväxttanken var kanske det som fungerade som katalysator för utvecklingen. Att få ut kvinnorna på arbetsmarknaden handlade främst om att ökade det totala antalet arbetade timmar i vårt land. Så ärliga måste vi vara. Främjandet av jämställdheten kom som grädde på moset. Barnfokuset, som tar sin grund i pedagogiska utvecklingstankar, har kommit in under senare tid och är för dagens socialdemokrati grundstenen i välfärdsbygget barnomsorg. Det är barnens bästa som ska stå i första rummet.
Att satsa på en väl fungerande barnomsorg med hög kvalitet återbetalar sig på många plan. Ska Sverige kunna återta sin position som en av världens ledande kunskapsländer så måste barnens nyfiken och lust att lära stimuleras maximalt. Detta kräver väl utbildade och engagerade pedagoger i förskola och skolbarnomsorg, det som i slarvigt vardagstal benämns dagis och fritids. Pedagoger som förmår ta vara på den inneboende lust att lära mer som varje barn bär på, och förvalta och utveckla denna lust så att barnen har med sig den in i grundskolan.
Om vi ska kunna bygga världens bästa förskola och barnomsorg måste statusen för dessa skolformer lyftas. Förskollärna fick på nåder följa med in i legitimationssystemet efter hårt lobbyarbete från Lärarförbundets sida. Skolminister Jan Björklund, och för den delen även det andra lärarfacket, har ett minst sagt kluvet förhållningssätt till förskolan så det var inte alls självklart. Den pedagogiska personalen i skolbarnomsorgen, fritids, lämnades däremot utanför systemet, vilket är ytterst märkligt, trots att de kan ha en stor betydelse för elevernas kunskapsutveckling då de kan ge eleverna andra perspektiv på den kunskap som grundskolan vill att eleverna ska tillgodogöra sig, och fler ingångar till ökad kunskap kring och förståelse av den verklighet de möter. Att satsa på förskola och skolbarnomsorg är således en av byggstenarna för ett konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat Sverige.
En förskola och skolbarnomsorg som erbjuder föräldrarna verksamhet utifrån föräldrarnas behov utifrån arbetsmarknadsperspektiv är avgörande för om Sverige ska kunna möta det arbetskraftsbehov som finns. Ska arbetslinjen kunna förverkligas fullt ut, och båda föräldrarna ha möjlighet att förvärvsarbeta till hundra procent av sin förmåga, krävs att vi har en barnomsorg som är tillgänglig när behoven finns. Så ser det inte ut på många ställen idag i vårt land. Barnomsorg på kvällar, helger och nätter saknas tyvärr i alltför många av våra kommuner. Detta är speciellt viktigt i dagens Sverige där rörligheten ökat så markant. Många föräldrar har idag inte ett sådant nätverk omkring sig på bostadsorten att de klarar av att lösa barnomsorgsbehovet på kvällar, helger och nätter själva. För en del föräldrar innebär det att man måste tacka nej till jobb som innebär arbete på dessa tider. Särskilt viktigt är detta för ensamstående föräldrar.
Att satsa på förskolan är således en investering i framtiden, och då inte enbart en investering i det enskilda barnets utveckling. Det är en investering som även gagnar såväl föräldrarna som samhället i stort. Vill kommunen locka till sig barnfamiljer måste man satsa på förskola, skola och skolbarnomsorg. Då blir man en vinnare i kampen om de nya invånarna.