I skuggan av den ekonomiska kris som Grekland genomgår med efterföljande oro på den europeiska finansmarknaden är det ekonomiska läget allvarligt för fler länder. De övriga av de så kallade PIIGS-länderna inom EU-zonen, Portugal, Irland, Italien och Spanien befinner sig också i ett allvarligt läge. Ovanpå detta kommer det ekonomiska läget i USA som också kan beskrivas allvarligt. När det gäller USA förvärras situationen av den politiska låsning mellan demokraterna och republikanerna som uppstått och som för närvarande blockerar hanterandet av budgetunderskottet.
För PIIGS-länderna består den ekonomiska krisen i huvudsak av en alldeles för stor statsskuld, stora budgetunderskott och allt för låga skatteintäkter. USA:s problem kan beskrivas i ungefär samma termer. Ovanpå på detta kommer ytterligare en faktor som späder på problem och det är landets enorma militära utgifter. USA:s samlade ekonomi motsvarar ungefär tjugofem procent av den samlade världsekonomin. Landet belastas samtidigt av fyrtiofem procent av världens samlade militära utgifter. Belastningen på ekonomin är därför extra stor i USA. Om man ser de militära utgifterna i relation till statsbudget och skatteintäkter så skulle det behövas att landet halverar sina militära utgifter för att dessa skulle hamna på en något så när rimlig nivå jämfört med andra industriländer.
Med tanke på den minimala förståelse som finns såväl bland de amerikanska politikerna som bland befolkningen kring nödvändigheten av att skära i de militära utgifterna för att räta upp landets ekonomiska läge är det lätt att förstå de politiska val som Barack Obama står inför. Att halvera militärbudgeten skulle av stora delar av den amerikanska befolkningen uppfattas som ett nederlag då landet skulle förlora sin förmåga att föra krig på flera fronter samtidigt, vilket har varit en av grundpelarna för den amerikanska krigsmakten. Landet skulle inte längre vara den militära supermakt man vant sig vid att vara.
Kärnan i den låsning som finns i den amerikanska kongressen kring hanteringen av den ekonomiska situationen kan enklast beskrivas som att republikanerna, som har majoritet i kongressen, vägrar att höja skatterna samtidigt som de vägrar att skära ner på den militära budgeten. Demokraterna å sin sida vägrar att genomföra de nedskärningar som republikanerna vill genomföra inom välfärdsområdet och övriga delar av den federala budgeten.
Om inte Obama lyckas med de medlingssamtal som pågår mellan de båda politiska partierna kan USA tvingas att ställa in sina betalningar på några veckors sikt. Detta skulle ge allvarliga konsekvenser i form av oro på finansmarknaderna världen över. Om en av världens supermakter hamnar i en situation som den som Grekland befinner sig, och de övriga PIIGS-länderna mycket snart riskerar att hamna i, skulle detta kunna vara ett allvarligt hot mot den världsekonomiska utvecklingen. Det är bara att hoppas på att Barack Obama lyckas sy ihop en kompromiss som innebär att USA kan börja reda upp i sin ekonomi. Vad som händer om han misslyckas vet ingen i dagsläget.