Bara sämre för de sjuka
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson vill förstås inte kommentera det enskilda fallet, men påstår att Försäkringskassan missförstått det nya regelverket, men hon tänker inte ingripa.
Är du cancersjuk kan du alltså i fortsättningen räkna med att få sämre sjukersättning.
Mindre än en vecka tog det innan det nya regelverket föll ihop som ett korthus, men det värsta och olyckliga, är att det är svårt sjuka människor som drabbas av alliansregeringens så kallade välfärdspolitik.
Även i fortsättningen skulle de allra sjukastes ersättning uppgå på 80 procent och det utan tidsgräns, hette det tidigare. Nu ser vi hur den regeln tolkas. Hur som helst tycks de nya sjukskrivningsreglerna i alliansregeringens tappning bli ett okänsligt byråkratisk mischmasch.
Nu sägs Försäkringskassan backa, men ingen vet hur det ska ske och vilka svårt sjuka som kan bli "godkända" få att få full sjukersättning. Oron sprider sig bland landets långtidssjuka.
För Husmark Pehrsson vore det inte fel att i fortsättningen tänka efter före så kallade "reformer". Vem ska sopa upp efter de försämringar som nu genomförs? Kommunerna?
Den nya sjukpenningsreformen innebär att sjukersättning bara ska utgå i 12 månader med möjlighet till förlängd sjukpenning till 18 månader, men då med lägre ersättning. Detta kallar regeringen för rehabiliteringskedja.
Något som innebär att sjukskrivna så snabbt som möjligt måste stå till arbetsmarknadens förfogande. Tydligen helt oavsett sjukdom. Ett grundskott mot svensk välfärdspolitik. Något som regeringen dessutom ansträngt sig för att mörka, men sanningen uppenbaras alltid. Också i detta fall. Flera länkar i kedjan fattas.
Förvisso är sjukpenningen ingen medborgarlön, men de nya tuffa förslag som regeringen föreslår kan tvinga nära 100 000 personer med tidsbegränsad sjukersättning att gå till socialen. Kostnaderna vältras över från sjukförsäkringen till kommunerna. Människor som redan har det svårt får det ännu jobbigare.
Samtidigt visar siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) som räknat på hur alla regelförändringar i skatte- och bidragssystemen påverkat den enskildes inkomster under de senaste åren. De visar att inkomsten för dem som redan har det bra har ökat med 24 procent medan de som befinner sig längst ner på samhällsstegen bara fått två procent i höjning.
Helt klart är att människor med sämre resurser har fått det allt svårare att hävda sig. Vi ser det i arbetslivet på bostadsmarknaden och nu i jakten, och den hånfulla och misstänksamma tonen, mot dem som tvingas leva på sjukersättning eller a-kassa. I dag tycks det vara mer regel än undantag att man misstänkliggörs om man har hamnat på samhällets skuggsida.