Även kyrkopolitik kräver demokrati
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
På visst sätt förefaller kyrkofullmäktiges beslut stå i överensstämmelse med folkviljan, för inte en enda indignerad insändare har så vitt jag kunnat se, varit införd i PT i denna fråga. Folkstormen har uteblivit. Men sett ur andra synpunkter är besluten minst sagt betänkliga just ur demokratisk synpunkt.
Tre dagar innan besluten togs, hade s-kvinnorna på Strömnäs inbjudit till ett informations- och opinionsmöte. Utöver kyrkorådets ordförande Erik Jonsson och kyrkofullmäktiges ordförande Peter Eriksson var vi ungefär 50 personer på plats i Strömnäskyrkan.
Alla utom de nyss nämnda kyrkopolitikerna uttalade sig för att Strömnäskyrkan skulle få finnas kvar eller att ett beslut åtminstone skulle skjutas på framtiden, så att tid för en omfattande information till allmänheten och för
rådrum skulle bli möjlig. Men kyrkofullmäktige satte sig över över denna markerade opinionsyttring.
För oss som bor på Strömnäs, Norra Pitholm och Svartudden är det naturligtvis lätt att komma fram till att Strömnäskyrkan ska vara kvar. Det är ett befolkningsrikt område, och det saknas ändamålsenliga samlingslokaler. Kyrkan är helt enkelt ett egenintresse för oss.
Bättre upplysta om hur bräcklig Piteå landsförsamlings ekonomi är och vilken roll utgifterna för Strömnäskyrkan därvid spelar, blev vi inte som mötesdeltagare. I avsaknad, egendomligt nog, av relevanta siffror, kunde kyrkopolitikerna inte ge oss en begriplig eller acceptabel bild av läget. Men tre dagar senare hade de tydligen fått ordentlig kontroll på siffrorna och beslut kunde tas!
Sedan år 2000 är Svenska kyrkan inte längre en statskyrka. Den är ett samfund och en organisation bland andra. Förvisso med stor auktoritet och med ett mycket stort antal medlemmar. Men den är beroende av sina medlemmar. Ett av de stora problemen nu är att så många människor lämnar kyrkan, varigenom den förlorar intäkter.
Visst är det beklagligt, men inte lär det bli färre avhopp, om kyrkan inte förmår lämna sin myndighetsliknande roll och börjar kommunicera bättre, inte bara om de religiösa frågorna. Självklart så måste till exempel Piteå landsförsamling, som 90 procent av befolkningen inom området tillhör, ordentligt informera om vilka planer som finns beträffande kyrkobyggnader.
Det kan ske genom annonser, vid medlemsmöten eller på annat sätt. Vid möten kan man också skaffa sig kunskap om församlingsmedlemmarnas synpunkter. Information måste också ges om och synpunkter tas in om den kanske nära förestående sammanslagningen av Svenska kyrkans församlingar inom Piteå kommun.