Att hålla liv i hela Sverige
"Hela Sverige ska leva! " är en politisk slogan som med åren blivit något utnött. Även om den sedan länge varit parollen för svensk regionalpolitik. Tanken är att tillväxten om möjligt ska fördelas så jämlikt som möjligt över hela landet. Från Ystad till Treriksröset.
Tillväxten är koncentrerad till vissa landsdelar medan glesbygden blöder. Dags för Socialdemokraterna att ta initiativ.
Foto: Kenneth Jonsgården
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Under tiden fortsätter utflyttningen från glesbygden fortsätter i god takt medan tillväxtregionerna tuffar på som vanligt även under den lågkonjunktur som vi nu genomlever. Stockholm, Göteborg och Malmö-områdena lockar till sig den attraktiva arbetskraften.Utflyttningen från mindre tätorter har bara ökat obalanserna i vårt land. När människor flyttar, så är det framför allt de unga som ger sig av. Befolkningsminskningen i glesbygd är som störst i åldrarna 16-29 år. De gamla blir kvar.
Det tudelade Sverige är inte bara en politisk klyscha utan en bister verklighet i de många kommuner som drabbas av allt snabbare befolkningsminskning. När skattebasen minskar blir förutsättningarna att upprätthålla en bra samhällsservice också sämre. Sådant drabbar inte bara kommuner i Norrlands inland utan också gamla industri-och bruksorter i Bergslagen liksom i förr så industritunga Blekinge.
I dag lider storstadsregionerna, och vissa universitetsorter, av växtvärk medan många kommuner lider av att allt fler i produktiv ålder flyttar ut. På det ena hållet får vi en överhettad bostadsmarknad med bostadsbrist, men också brister vad gäller utbyggnad av förskolor, skolor och kommunikationer. På det andra håller tvingas man riva lägenheter, skolor stängs liksom delar av den nödvändiga primärvården.
Sjukkassa och arbetsförmedling läggs ner. Butiksdöden går fram som en slåttermaskin. Bussen slutar gå och tågen stannar inte längre. Problemet är att Sverige är ett geografiskt stor och glest befolkat land. Drygt nio miljoner invånare på nära 450 000 kvadratkilometer. Så att råda bot på obalanserna är inget som klaras i en handvändning.
Politiker av alla kulörer säger sig vilja verka för en jämnare tillväxt i landet. I stället för bostadsspekulationens i Stockholm borde vi satsa på en sund bostadsmarknad på andra håll i landet, menar man. Från Norrbotten i norr till Skåne i söder. Så riktigt. Det måste dessutom ges tydliga incitament för att kunna styra arbetsplatser till landets glersbygdskommuner. Satsningar måste ske på vägar och järnvägar, men inget görs av den nyliberala regeringen.
Naturligtvis krävs det inte bara nya miljarder från statens kassa för förbättrade kommunikationer och transporter utan självfallet också regionala och kommunala initiativ liksom kreativitet och entreprenörsanda. Betydelsefullt i en tid då snabba och effektiva transporter liksom goda kommunikationer för arbetspendling blivit ett avgörande konkurrensmedel när företag väljer lokaliseringsort.
Alliansregeringen är säkert fullmatad med information om angelägna projekt runt om i landet, men det tycks vara långt till handling. Särskilt vad gäller väg- och järnvägsutbyggnad. Ska vi klara klimatmålen borde järnvägstransporter prioriteras, men regeringen tvekar om till och med om byggandet Norrbottniabanan. Däremot går det bra att bygga en ringled runt Stockholm för tiotals miljarder.