LEDARE: Att få åldras med värdighet

I dag är omkring 1,6 miljoner svenskar äldre än sextiofem år och i takt med att fyrtiotalisterna nu går i pension så ökar antalet ganska snabbt. Dagens pensionärsgrupp ser inte ut som pensionärsgruppen gjorde förr. Då var pensionärerna ofta betydligt mer slitna än dagens pensionärer och dessutom fostrade i en tidsanda där man fått lära sig att stå med mössan i hand och tacksamt ta emot den hjälp som erbjöds. Dagens pensionärer är friska och aktiva, vana vid att ställa krav och kunna få påverka. Det gör dagens pensionärsgrupp till en stark påverkansgrupp som också gör sin röst hörd. Det är bra.
Denna grupp är van att göra sin röst hörd och är därför högljudda i sina krav. Det är bra. Pensionärorganisationernas krav på att äldre ska få åldras med värdighet är minst sagt berättigade. Detta behöver inte betyda att dagens pensionärer ställer andra krav än tidigare pensionärer. Det kan vara så att man bara i dag är van vid att ställa krav på sin omgivning och därför vågar uttala de krav och önskemål som finns. Förr kanske man inte alls vågade yttra sig.

Under de senaste veckorna har frågan om åldersdiskriminering varit aktuell i media med anledning av behandlingen av journalisten Elisabeth Höglund. Oavsett vad som är rätt och fel i denna historia kan man konstatera att det svenska samhället av i dag inte premierar den erfarenhet man får i takt med stigande ålder. Är du inte ung och fräsch är du på många sätt redan förbrukad. Men det handlar inte bara om detta. Det är i dag på vissa håll svårt att få låna pengar om du anses för gammal, eller få seniorbostad innan du nått en viss ålder. Detta måste stävjas.

För att människor ska ha chansen att få åldras med värdighet måste tryggheten vara säkrad. En juste pension är därför grundläggande för äldrepolitiken. Men också att inkomst i form av pension inte ska beskattas hårdare än inkomst av förvärvsarbete. Det ska självklart löna sig att arbeta, men i lika hög grad ska det också löna sig att ha arbetat. Ett hållbart pensionssystem med rättvis beskattning är således en av hörnstenarna för en värdig äldrepolitik.
I takt med att antalet äldre ökar, och att de äldre lever allt längre, så ställs allt högre krav på äldresjukvården. En samverkan mellan primärvården, sjukhusvården och äldreomsorgen är nödvändig för att säkerställa att vården för de äldre blir av hög kvalitet. Det är särskilt viktigt med en god kontinuitet i vårdkontakterna för de äldre så de känner sig trygga i kontakt med vården. Särskilt viktig är en fast vårdkontakt i primärvården så att det finns någon som tar helhetsansvar för den äldre. Även inom hemtjänsten är kontinuiteten viktig så att den äldre känner trygghet i den service man erhåller.

En annan grundpelare i äldrepolitiken måste vara tillgången till trygga boenden som de äldre har råd att bo i. Utgångspunkten måste vara att de äldre ska ha rätten att bo där man önskar och kunna få den service man har behov av, oavsett om du vill bo kvar i eget boende eller vill bo i någon annan boendeform. Ett ökat utbud av boendeformer måste därför kunna erbjudas, exempelvis i form av seniorboenden, trygghetsboenden eller andra kollektiva boenden. Oavsett i vilken boendeform den äldre väljer att bo ska denne inte få bli "fånge" i sitt hem på grund av fysiska hinder. Därför är möjligheterna till bostadsanpassning centrala för en värdig äldrepolitik.
Att få åldras med värdighet innebär alltså rätten till ett aktivt liv, ett bra boende, en god vård och omvårdnad samt en trygghet i form av stabila pensioner. Detta måste vi som välfärdssamhälle ha råd med. Allt annat vore en skamfläck för Sverige.

Ledare: Att få åldras med värdighet