BENGT-URBAN FRANSSON PITEA-TIDNINGEN.SE: Är vi ett sovande folk?

Ibland när jag sitter och funderar över de förändringarna jag ser i vårt samhälle kommer jag på mig själv att fundera ifall vi har fått det alldeles för bra, att vi blivit bortskämda, och att det har fått oss att glömma vår historia. Fått oss att ta saker för givna, och fått oss att bli invaggade i en tro att det vi uppnått genom lång kamp är oss en gång för alla givna.
Det kanske ändå är så att Fredrik Reinfeldt hade rätt i delar av sin analys kring det sovande folket. Kanske är det så att Fredrik Reinfeldt & Co, det vill säga ingenjörerna bakom "De nya Moderaterna, faktiskt utnyttjat detta till sin fördel. Vem vet om de en dag när de satt på sin kammare och funderade på hur de skulle kunna göra Moderaterna så "rumsrena" i vanligt folks ögon att de också skulle kunna rösta på partiet faktiskt kom på att svenskarnas tro på, och tillit till, välfärdens trygghet var nyckeln till framgång. Får man bara väljarna att lita på att man inte hotar deras egen trygghet så kan man nog få dem att acceptera förändringar i andras trygghet. Jag har inte sagt att det är så, men visst har tanken föresvävat mig att det skulle kunna vara så.

Vad behövde man då göra för att lyckas? För det första behövdes en sammanhängande och logisk berättelse. En berättelse som inte behövde ge alla svar, men som såg till att de olika delarna hängde samman på ett trovärdigt sätt. Vilka beståndsdelar behövdes då i de nya Moderaternas berättelse om dagens och morgondagens Sverige. För det första: Välfärden är viktig för Sverige. För det andra: Ska vi klara välfärden så får det inte förekomma fusk eller att människor utnyttjar systemet av lathet. För det tredje: De kostnader vi har för fusk och lathet i dag hotar välfärden. För det fjärde: Om fuskarna och de lata i stället kommer i arbete så får vi mer resurser till välfärden för oss andra. Och slutligen: Ska vi klara välfärden måste fuskarna sättas dit och de lata motiveras att ta ett jobb.
Även jag måste erkänna att denna berättelse är lätt att köpa, och leder fram till en enda rimlig slutsats. Sjukförsäkringssystemet och A-kassan måste reformeras. Men börjar man granska de olika beståndsdelarna i berättelsen börjar man också ifrågasätta slutsatserna. Var det nu verkligen så många som utnyttjade systemet? Visst fanns det sådana, och de finns ännu i dag. Men det är inget stort antal, och de utgör i sig inget hot mot systemet som kan få det att kollapsa.
Det är många forskare som ifrågasätter hur stor andel av de som tidigare erhöll ersättning från sjukförsäkringen eller arbetslöshetsförsäkringen som egentligen inte skulle vara berättigade till ersättning. Det vi kan se i dag är att en del människor har kunnat gå ut i reguljära arbeten igen, och det är en stor framgång, framförallt ur individens perspektiv. Vi ska inte sticka under stol med att rehabiliteringen av sjukskrivna fungerade alldeles för dåligt tidigare. Men inte är det enbart rehabiliteringen som fått människor att lämna sjukförsäkringssystemet. Nej, nog står den ekonomiska piskan och hotet om utförsäkring för en hel del av de siffrorna.

Vad har då fått den stora massan att acceptera de förändringar som gjorts? Jo, tack vare den berättelse som vi, det sovande folket, fått presenterat för oss har vi invaggats i en tro att vi aldrig riskerar att behöva nyttja våra välfärdsförsäkringar. För om jag inte är en fuskare eller en lat jävel så riskerar jag ju inte heller att bli utan jobb. Det drabbar bara andra.