Är detta frukten av cynisk konsumtion
Konsumentmakt I Costa Rica går underbetalda arbetare på de hårt besprutade ananasfälten och riskerar sin hälsa. Allt för att du ska kunna köpa billig ananas i din butik. Detta är bara ett exempel på hur västvärldens koloniala politik fungerar i dag.
I filmen Bananas uppmärksammas bananarbetarnas situation i Nicaragua. I en rapport från Consumers Internation står ananasarbetarnas problem med kemikalieanvändningen i fokus.
Foto: Khin Maung Win
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Den svenske dokumentärfilmaren Fredrik Gertten har i filmen Bananas skildrat situationen för arbetarna på Doles bananplantage i Nicaragua, och tolv banan-arbetares kamp mot matjätten Dole Food Company. I denna film får man bland annat möta arbetaren Byron Rosales från provinsen Chinandega i Nicaragua. I filmens inledning visas hur han och hans familj begraver Byrons pappa, och i filmen får man möta hans fru Carmen som också arbetat inom bananindustrin. Carmen har sköljt och packat bananer. Priset för Carmen blev cancer, och hon avled femtio år gammal i samma veva som filmen färdigställdes. Men hon är bara en av alla kvinnor som fått betala priset genom hudproblem, missfall, cancer eller barn med fosterskador. En rapport från Consumers International visar att ananasarbetare i dag har stora besvär med skinn- och ögonirritationer, andningsrubbningar, bronkit, nervskador, missfall, fosterskador, sterilitet och psykiska problem.
Men bananarbetarnas situation i Nicaragua är ingen isolerad företeelse och det handlar inte enbart om bananer. Situationen är liknande på ananasfälten och andra grödor där jorden brukas i storskaliga monokulturer med stora kemikalieinsatser. Detta för att kunna leverera produkter till kapitalstarka konsumenter i Europa och Nordamerika som efterfrågar varor till lägsta möjliga pris. Detta är således inte ett problem som enbart berör de som arbetar inom råvaruledet inom matindustrin. Det är framförallt ett problem som orsakas av de konsumtionsmönster som vi européer och nordamerikaner har, och de krav vi ställer.
Det är således hos oss som bollen ligger. De stora vinster som den internationella matindustrin gör stannar inte i de fattiga länder där grödorna växer. Studier visar nämligen att ungefär fyra procent av det vi betalar för en vara stannar hos arbetarna som sliter under långa dagar på banan- och ananasfälten. En överraskande stor del av de vinster som görs på hårt besprutad frukt stannar nämligen inom vårt eget land. Hela 40 procent stannar hos de svenska livsmedelshandlarna och de svenska grossisterna.
Vårt beteende som konsumenter är den stora boven i dramat. Om vi inte efterfrågade frukt till underpriser skulle inte produktionen behöva bedrivas så intensivt och med så stora insatser av kemikalier. Den andra sidan av detta mynt är att vårt beteende som konsumenter och våra krav på de produkter vi vill köpa också kan förändra situationen för bananarbetarna i Chinandega och de som sliter på ananasfälten någon annanstans i vår värld. Om vi i stället efterfrågar produkter som är odlade på ett ekologiskt hållbart sätt kommer banan- och ananasarbetarnas situation att förbättras. Här kan de svenska livsmedelsjättarna bidra genom att sluta saluföra produkter som förgiftar naturen och gör människor sjuka. Men för att göra detta behöver de vårt stöd och vår acceptans. Så tänk till en gång extra nästa gång du köper bananer eller ananas. Tänk på Byron, Carmen och alla de andra som betalar priset för vår konsumtion.