Allt fler opinionsundersökningar visar att gapet mellan det rödgröna blocket och alliansen minskar, och detta är högst väntat då en mycket stor andel av de tidigare osäkra väljarna är allmänborgerliga väljare som ännu inte bestämt sig för vilket av de borgerliga partierna de ska rösta på.
Sverigedemokraterna ligger fortfarande kvar på en hög nivå och ser i dagsläget ut att bli fortsatta vågmästare i riksdagen. Feministiskt Initiativ verkar tyvärr inte komma in riksdagen eftersom de parkerat en bra bit under fyraprocentsspärren.
Sammantaget ger detta vid handen att den parlamentariska situationen efter söndagens val kan bli ytterst knepig. Skulle alliansen bli större än det rödgröna blocket lär nog Fredrik Reinfeldt regera vidare genom att passivt luta sig mot Sverigedemokraternas trogna stöd för hans förslag i riksdagen. Men för Stefan Löfven är situationen en helt annan. Skulle det rödgröna blocket bli större än alliansen men misslyckas med att få egen majoritet blir situationen extremt svår. Som det ser ut idag säger Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och även Moderaterna att de kommer släppa fram en socialdemokratiskt ledd regering. Men det räcker inte. Det skulle i så fall finnas en stabil riksdagsmajoritet bestående av alliansen och Sverigedemokraterna som är överens till nittio procent om en politik som går stick i stäv med den en rödgrön regering skulle företräda.
Om de rödgröna blir större än alliansen men inte får egen majoritet skulle en ren rödgrön regering således bli ytterst svag. Det enda ansvarsfulla i en sådan situation vore att söka ett bredare samarbete över blockgränsen, så att den regering som bildas kan vara säker på att kunna lotsa sina viktigaste förslag genom riksdagen utan att fällas gång på gång.
Det är därför ytterst ansvarsfullt från Stefan Löfvens sida att inte binda sig för någon särskild regeringskoalition före valdagen. Att han konstaterar att Miljöpartiet är en naturlig samarbetspartner tar naturligtvis sin utgångspunkt i det att han vill han en stark rödgrön mittenkärna i den regering han kommer att bilda om alliansen blir mindre än de rödgröna. Genom detta har han pekat ut var han vill se centrum i den svenska politiken under de kommande fyra åren.
Utifrån det faktiska valresultatet kommer Socialdemokraterna sedan göra allt för att Sverige ska få en slagkraftig regering som förmår leda landet i rätt riktning under de kommande fyra åren. Om det sedan innebär förhandlingar med Vänsterpartiet i en situation där de rödgröna får egen majoritet eller med Folkpartiet och/eller Centerpartiet vid en otydlig parlamentarisk situation är för tidigt att spekulera om. De svenska väljarna måste få säga sitt först. Vad de säger på valdagen måste också få genomslag.
Att Stefan Löfven inte ger besked i regeringsfrågan handlar inte om politisk feghet utan om ansvarstagande för landet. Sverige måste få en fungerande regering och Stefan Löfven är beredd att se till att få till en regeringsduglig och slagkraftig regering. Flera av de borgerliga partiledarna borde följa hans exempel och inte stänga några dörrar. Det skulle Sverige må bra av.