Ikväll är det dags för Piteås uttagning till musikstudenternas egen schlagerfestival, SMASK. I denna tävling handlar det om att skriva bidrag som gynnar schlagergenrens bevarande, som utnyttjar schlagergenrens klichéer i text, musik och arrangemang, som verkar för bevarandet av tonartsförändringens karaktär, som har en show med sceniskt underhållningsvärde och som nyttjar den levande orkesterns möjligheter.
Mycket av schlagerns värde ligger i en slagfärdig text som förmår att fånga lyssnarnas intresse. Ett av textförfattarnas mest sluga knep för att åstadkomma detta är naturligtvis att anknyta till något som lyssnarna kan knyta an till. I den stora "riktiga" Melodifestivalen gör man ofta detta genom att anspela på allmängiltiga känslor i vilka gemene man kan känna igen sig. Denna typ av allmängiltiga fenomen brukar företrädesvis handla om himlastormande förälskelse, djup sorg, ensamhet, uppbrott från förhållanden och liknande. Detta brukar lite vanvördigt och smått hånfullt benämnas för "hjärta och smärta".
Visst finns det klara inslag av "hjärta och smärta" även i en SMASK-schlager. Allt annat vore nog i grunden ytterst vanvördigt då det trots allt handlar om schlagergenrens bevarande och bidragen ska nyttja schlagergenrens klichéer även i texten. Men i en SMASK-schlager räcker det inte att vara lika direkt som man kan vara i en traditionell Melodifestivallåt. Nej, av årets bidrag att döma så krävs det mer finess än så.
Efter att ha lyssnat till de tio bidragen så kan man lätt konstatera att allt kan rymmas i en schlager, och att årets textförfattare snappat upp viktiga samhällsfenomen och trender och på så sätt gör allt vad man kan för att knyta an till publikens egna vardagserfarenheter och verklighet.
För i årets upplaga av SMASK i Piteå så finner man kritik mot den allt mer ökande framgångsfixering som brer ut sig i vårt samhälle. Man skulle nästan kunna tro att framgångsteologin vore en allmängiltig religion i västvärlden i dag. Det gäller att lyckas - till varje pris. Detta fångar en av textförfattarna upp i en av de mer lysande texterna i kvällens tävling.
I ett annat av bidragen finns det en klar knytning till Sverige som ett mångfaldssamhälle. Utan att avslöja alltför mycket kan man väl säga att det handlar om komplicerade förhållanden där jägarna i slutändan jagar samma typ av villebråd.
Andra samhällsfenomen som fått ge språklig dräkt åt annars banala texter är vissa myndigheter uppdrag att förmedla budskap mellan olika individer i samhället. Problemet är kanske bara att man i bidragets titel missat att myndighetens uppdrag inte är lika uppenbart för myndigheten själv som den är för oss andra. Den förtröstan som titeln uttrycker om att myndigheten utför sitt uppdrag på bästa sätt ifrågasätts nog på många håll i vårt land.
Den text som direkt fångade min uppmärksamhet innehåller formuleringar om att allsköns godsaker och snask ska tömmas ut i kökets vask. Det samhällsfenomen som detta bidrag anknyter till upptar ju en hel del av min fritid just nu, och man kan väl lugnt säga att det brinner i knutarna för mig. Det är inte på veckor jag har på mig för att bränna hekton och kilon. Det är nämligen denna hysteri som låten speglar. Och jag är närmast hysterisk... Jag vill bränna så många kilon som möjligt, och jag vill vinna utmaningen. Så flera av bidragen handlar på något sätt om mitt liv. Ni vet: Allting ryms i en schlager.
Vill ni veta vem som vann SMASK så får ni läsa måndagens tidning. Innan dess hoppas jag att ni går in på Facebook under helgen och röstar på mig i Viktutmaningen. Jag vill nämligen OCKSÅ vinna!