Allt mer beroende av utlandet
EXPORT. Vi svenskar har alltid varit väldigt exportinriktade. Inte så konstigt kanske eftersom Sverige har ovanligt många stora internationella företag i förhållande till befolkningen.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
2006 väntas vår export motsvara drygt 51 procent av BNP medan den privata konsumtionen stannar vid dryga 47 procent. Bakom den här utvecklingen ligger en dramatisk ökning av exporten på senare år. Så sent som i början av 1990-talet låg exporten fortfarande bara på en tredjedel av BNP.
Förklaringen till den starka exportuppgången är dels en växande global marknad som lett till exportökningar i många industriländer. Dels också att svenska företag varit framgångsrika på den globala marknaden. Ericssons succe på telekommarknaden har till exempel gjort ordentliga avtryck i exportstatistiken.
Dessutom finns en teknisk förklaring - i allt högre grad skeppas komponenter mellan länderna. En hel del av det som exporteras från Sverige har alltså tidigare importerats hit. Att svensk ekonomi är så starkt beroende av utlandet påverkar samhällsekonomin på flera sätt.
Konjunkturen i Sverige kommer att styras allt mer av svängningar i den internationella konjunkturen. Det gynnar oss i internationell högkonjunktur, men gör också nedgångarna djupare.
Möjligheten att påverka ekonomin via den inhemska efterfrågan minskar när den privata konsumtionens andel av BNP krymper. Det ökade utlandsberoendet påverkar förutsättningarna för hela den ekonomiska politiken, finanspolitiken, penningpolitiken och utgångspunkten för arbetsmarknadens parter i lönerörelserna.
Jag är dock inte säker på att aktörerna fullt ut insett vad som hänt och anpassat sig till det nya läget. Det finns inget egenvärde i en hög export. Egentligen behöver vi inte exportera mer än att det räcker för att betala vår import och biståndet till de fattiga länderna.
Sedan lång tid tillbaka har vi gjort det och mycket mer därtill. Gapet mellan export och import har stadigt vuxit och väntas i år uppgå till ett överskott på 200 miljarder kronor.
Bytesbalansen (där ingår också bland annat biståndet) har flera år i rad legat på över 6 procent av BNP. Ständiga stora överskott i affärerna med omvärlden innebär att Sverige exporterar kapital.
Till en viss gräns är det positivt eftersom överskotten minskar skulden mot utlandet. Men samtidigt innebär det också att detta kapital inte investeras i Sverige.
Många frågar sig om dagens investeringar i Sverige verkligen är tillräckliga. Även om vi hävdar oss jämfört med andra länder så kanske detta avlånga land beläget i utkanten av Europa egentligen skulle behöva en högre investeringskvot.
Kanske är det också så att vi borde satsa mer på en politik som gynnar hemmamarknad och hemmaefterfrågan.