Valresultatet för socialdemokratin i Norrbotten kan väl inte sägas vara någon större succé. I en tid när Socialdemokraterna nationellt faktisk lyckas göra ett några tiondelar bättre valresultat än 2010 så bryter Norrbotten mot trenden. Efter att två val i rad ha uppvisat plussiffror i riksdagsvalet i tider när socialdemokratin har bakat på nationell nivå, är nu situationen den motsatta. Partiet backar i riksdagsvalet med 3,2 procentenheter till 49,0 procent. Förvisso ett otroligt starkt resultat men ändock ett minusresultat.
På landstingsnivå är valet än mer förödande. Det är med en hårsmån som de rödgröna klarar en fortsatt majoritetsställning. Länge såg det ut som om Sverigedemokraterna skulle få en vågmästarställning i landstingsfullmäktige. I hela landstinget backar partiet med 6,3 procentenheter. I Arjeplog blir Norrbottens sjukvårdsparti (NS) största parti med 36,4 procent medan S får ett stöd på30,6 procent. I Arvidsjaur backar S med 9,9 procentenheter medan NS går fram med 12,8 och här i Piteå backar S med 8,8 procentenheter medan NS vinner 7,4.
Älvsbyn är den stora ljuspunkten ur ett socialdemokratiskt perspektiv. Deras styre, under Helena Öhlund, får ett mycket gott betyg av väljarna. Men även i landstingsvalet går S framåt. I kommunfullmäktigevalet går S fram med 8,3 procentenheter och är bara ett mandat ifrån att återvinna den egna majoritet man hade före 2010 års val. Helena Öhlund har all anledning att ta åt sig en hel del av äran för denna framgång, och det är glädjande att se att hon verkar få fortsatt förtroende att leda kommunen.
I Arvidsjaurs kommun backar förvisso Socialdemokraterna 6,1 procent medan Centern vinner 5,4 procentenheter. Men detta kommer förhoppningsvis inte att innebära att Lotta Åman ska behöva lämna kommunalrådsstolen. Det samarbete som Socialdemokraterna haft med Vänsterpartiet ser ut att kunna fortsätta. Den stabiliteten är precis vad Arvidsjaur behöver just nu. ”Krigstillståndet” i kommunen är uppenbarligen inte så allvarligt att Arvidsjaursborna tycker att det är nödvändigt att sätta in militär ledning i kommunen. Det är vi tacksamma för.
I Arjeplog verkar det troligaste vara att ett maktskifte står för dörren, och att kommunen återigen får ett vänsterpartistiskt kommunalråd i form av comebackande Albert Lestander. Valresultatet blev ett gigantiskt bakslag för Socialdemokraterna och kan inte ses som annat än ett rejält underkännande av det socialdemokratiska ledarskapet i kommunen. Det tapp på 16,4 procentenheter som partiet får kännas vid innebär att var tredje väljare som röstade socialdemokratiskt i förra valet nu har vänt partiet ryggen. Det manar till självkritik. Det finns nu en klar majoritet i Arjeplogs nyvalda kommunfullmäktige för ett maktskifte. Budskapet från väljarna har varit tydligt att det är vad man efterfrågar. Detta ger också den socialdemokratiska ledningen i Arjeplog en gyllene möjlighet att ägna sig åt att från grunden bygga upp partiorganisationen igen och att på djupet analysera vad det är om gjort att väljarna söker sig till andra partier på kommunal nivå, men också varför Sverigedemokraterna når sådan skrämmande framgångar i riksdagsvalet i kommunen. Det handlar om mer än att partiet fattat svåra beslut under denna mandatperiod. Krismedvetandet bland befolkningen är så högt att väl förklarade beslut möter förståelse. Det är inte bara i Piteå som väckarklockan ringer högt och alarmerande.