Allt fler pappor satsar på barnen
FÖRÄLDRALEDIGHET Allt fler män tar ut sin föräldraledighet. Nu ska sägas att den ökning som skett mellan 2008 och 2009 är marginell, men under det nya seklets första tio år har allt fler män valt föräldraledighet. År 2000 var det 12,4 procent av männen som stannade hemma med barnen. I dag har siffran passerat 22,3 procent , en ökning med tio procent under ett decennium.
Allt fler män tar sin del av föräldraförsäkringen. Pappalediga Pär- Anders som är i pulkabacken med lilla Elena.
Foto: Fotograf saknas!
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Med den ökningstakt vi ser i dag skulle det ändå dröja till omkring 2040 innan män och kvinnor helt delar på föräldraledigheten, men männen kommer säkert att skärpa sig.
Föräldraförsäkringen är generös, men det finns säkert möjlighet att höja taket något mer över tid i takt med löneutvecklingen, då skulle säkert fler män stanna hemma och utnyttja föräldraförsäkringen, som är ett rättvist system för vård av barn. Jämställt på pappret för både man och kvinna. Men männen har förstås långt kvar till kvinnornas nivå.
Kristdemokraternas vårdnadsbidrag ska vara ett alternativ, men vårdbidraget tycks inte ha blivit någon succé, allt fler kommuner säger nej eller tvekar att införa reformen.
Bakgrunden är att kommunerna själva får bestämma om de vill införa ett vårdnadsbidrag. Vårdnadsbidraget var, som en del kanske kommer ihåg, en tung del i den valplattform som allianspartierna presenterade inför valet 2006.
Efter långa överläggningar och kompromisser finns nu ett ihåligt vårdnadsbidrag som uppgår till
3 000 kronor i månaden, skattefritt och kommunalt finansierat. Det är frivilligt för kommunerna om de vill införa vårdnadsbidraget eller inte.
Framförallt för att hela projektet känns litet unket kvinnofientligt i sitt 1950-talsupplägg. Hemmafrun är i dagens samhälle så gott som död, men tydligen inte i Kristdemokraternas verklighet. Kvinnan hemma i köket och mannen som försörjare.
Då är föräldraförsäkringen ett starkare kort, en försäkring som funnits i flera decennier och som ökat i värde genom åren. Inte minst för jämställdheten.
De svenska födelsetalen sjönk drastiskt under 90-talet, men som alltid går födelsetalen i vågor. Nu är det inte så enkelt att kommendera fram fler barn, men med dystra födelsesiffror kommer en framtid där allt färre i aktiv ålder måste försörja allt fler äldre. Som om det skulle bli verklighet kan komma att urholka både välfärdssystem och pensioner.
År av otrygghet och svårigheter att komma ut i arbetslivet och osäkerhet om den ekonomiska framtiden har säkert fått många unga att skjuta tanken på barnafödande. I dag dröjer det tills kvinnan är omkring 30 innan första barnet kommer. Fortfarande är det ändå så att de flesta unga familjer, säger att det är två barn man skulle vilja ha.
Många unga par jobbar hårt och mycket och befinner sig i en allmänt stressig och osäker tillvaro, där tiden för kärlek och samvaro inte alltid räcker till. Samtidigt finns en gnagande oro för framtiden.
Arbetsplatser är inte lika trygga som förr. Därför är det så viktigt med grundbultarna i svensk familjepolitik: barnbidraget, föräldraförsäkringen och barnomsorgen. Just nu upplever vi en babyboom. Man får gå tillbaka till 1946 för att finna något liknande.