Allt fler olyckor på arbetsplatser

ORÄTTVISOR. "Tror de att man kan spara hur mycket som helst på vården av sjuka människor? Det får vara nog nu! Var finns den solidariska och humanitära politik, som värnar om människorna i första hand och beräknar de ekonomiska kalkylerna i andra hand? En politik som sätter folkhälsan och människorna före nedskärningar?"

Antalet dödsolyckor på arbetsplatser har ökat dramatiskt. Bara under förta halvåret 2008 har 36 människor förolyckats på jobbet. Allt medan Arbetsmiljöverkets resurser blir allt sämre.

Antalet dödsolyckor på arbetsplatser har ökat dramatiskt. Bara under förta halvåret 2008 har 36 människor förolyckats på jobbet. Allt medan Arbetsmiljöverkets resurser blir allt sämre.

Foto: BERTIL ERICSON

Piteå2008-07-16 06:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Det frågar sig en insändarskribent i veckan. En av många som reagerar på de ökande orättvisorna. Och visst kan man dela denna förundran.
Bara det att arbetsmiljöverket rationaliserat bort hälften av sina experter vid sitt huvudkontor i Stockholm och en fjärdedel av landets arbetsmiljöinspektörer. I samma mån som alliansregeringen kräver besparingar ökar antalet dödsolyckor på arbetsplatser dramatiskt.
Hittills i år har 36 människor omkommit på jobbet. Och det under första halvåret. För hel året 2003 förolyckades 28 personer på jobbet.

Något har hänt medan alliansregeringen sitter med armarna i kors och åser vad som sker och kräver en än mer slimmad organisation inom Arbetsmiljöverket. Människors värde har förminskats. Efter ett av alliansregeringens första beslut hösten 2006 minskades Arbetsmiljöverkets budget kraftigt. Mellan 35 och 40 procent av de anställda har fått lämna jobbet.
Ett exempel. Allt färre anmäler yrkesskador, och de som anmäls godkänns allt mer sällan. Regelverkets syn på vad som är en yrkesskada stämmer inte överens med vad människor anser vara rätt och rimligt.
Efterhand inser man då att det knappast är idé att anmäla en skada som uppkommit på jobbet. Risken är nämligen att hamna i en Kafka- liknande byråkrati, där bevisföringen från den enskilde så gott som alltid underordnas regelverkets otympliga byråkrati.

Medan arbetsskadeförsäkringen lever sitt liv vid sidan om människors vardagsverklighet får vi ständigt nya siffror på hur de stressrelaterade belastningssjukdomarna ökar. Framför allt bland offentligt anställda kvinnor. Bara under några år har de ökat med mer än 60 procent. Ofta är det Kommunals medlemmar som drabbas.
I början på 1990-talet anmäldes årligen drygt 100 000 arbetsskador. Den siffran har sedan länge mer än halverats. I dag godkänns endast något tusental ärenden per år som arbetsskada. Samtidigt vet vi att allt fler slås ut från arbetsmarknaden.
Ofta slutar det för den enskilde med en förtidspension. Många får därmed avsluta sitt arbetsliv med knäckt självförtroende, ständiga smärtor och usla ekonomiska förutsättningar. Förutsättningar som den borgerliga alliansen ytterligare vill försämra.

Viljan från ansvariga myndigheter att ta sig an arbetsskadefrågorna har blivit sämre i takt med att verksamheter centraliserats och att sparbeting ska klaras. Det är i dag hart när omöjligt att få en skada som uppkommit på jobbet klassad som en arbetsskada som också kan ge ersättning ur försäkringssystemet.
Verkligheten är den att fyra av fem anmälningar till Försäkringskassan helt enkelt avskrivs. Som om inte det vore nog drabbas de skadade av oändligt långa handläggningstider. Den rehabilitering som alliansregeringen säger sig stå upp för uteblir.
Allt mer ansvar har dessutom lagts på den enskilde att bevisa att skadan verkligen härrör från arbetslivet. Något som framförallt drabbat kvinnor med de typiska belastningsskador som följer på i många kvinnodominerade jobb.
Nu säger både anställda och arbetsgivare ifrån. Dagens situation är ohållbar.
Läs mer om