"Allt börjar med en bra lärare" var temat för en kampanj som Lärarförbundet drev under år 2010 med krav på mer lärarresurser till svensk skola. Det stämmer verkligen. Man skulle också med lätthet instämma i en kampanj med titeln "Allt börjar i förskolan", för det är lika sant det. Förskolan är första pusselbiten i det svenska skolsystemet och de lärare som jobbar inom förskolan bidrar till att lägga grunden för elevernas eget lärande under resten av deras utbildningstid.
De stenar som inte läggs i grunden för kunskapsbygget kommer senare att göra hela bygget instabilt. Det är därför som det är så otroligt viktigt att satsa på en god kvalitet i de svenska förskolorna. Det betalar sig flera gånger om längre upp i utbildningssystemet. Det är därför mycket bra att regeringen från och med den första juli skärper kraven på den pedagogiska verksamheten i de svenska förskolorna samtidigt som man också skärper utbildningskraven för de som ska verka i den svenska förskolan.
Verkligheten ute på förskoleavdelningarna skiljer sig mycket åt beroende på i vilken kommun man befinner sig, men det skiljer också mellan olika förskolor inom samma kommun, när det gäller gruppstorlekar, personaltäthet och personalens kompetens. Förskolegruppernas storlek har dessvärre ökat i storlek kraftigt under de senaste åren. På riksnivå har antalet förskolegrupper för 1-3-åringar med fler än 17 barn i barngruppen tredubblats sedan år 2003. Samtidigt sjunker personaltätheten. År 2006 var personaltätheten i förskolan, sett till riksnivån, 5,1 barn per vuxen och år 2010 hade den siffran stigit till 5,4 barn per vuxen i förskolan.
Här i Piteå skiljer sig dessa siffror åt mellan olika förskolor. men snittet i kommunen när det gäller barngruppernas storlek är på 15,9 barn, och i riket på 16,9 barn. Samtidigt finns det i kommunen arton avdelningar där barnantalet ligger så högt som 21-25 barn. Personaltätheten i Piteås förskolor ligger också klart bättre än rikssnittet. I Piteå går det 4,7 barn per vuxen i förskolan.
Även när det gäller personalens kompetens ligger Piteå bra till. Nästan sjuttio procent av de anställda i förskolan har pedagogisk högskoleutbildning. Dessutom har kommunen satsat på att fortbilda sextio barnskötare till "lokalt behöriga förskollärare" vilket också är en insats för att höja kompetensnivån på kommunens förskolor.
Om resursneddragningarna i landets förskolor fortsätter kommer detta att ge allvarliga konsekvenser. Eleverna i förskolan får inte den start på skin skolgång som de, och föräldrarna, har rätt att kräva, Risken är stor att de inte får den lugn och ro som de behöver för att utveckla trygghet i sitt lärande. Om barngrupperna blir för stora får inte heller varje barn den stimulans och uppmärksamhet som behövs. Risken för att vi får se allt fler barn som tidigt hamnar snett och får uppleva misslyckanden i skolan ökar. Dessutom minskar förskolans möjligheter att motverka de ojämlikheter som finns när barnen kommer till förskolan. Detta kan leda till att barn som kommer från utsatta förhållanden inte får möjlighet att växa och utvecklas på det sätt som de skulle ha gjort om de fått tillräckligt stöd i förskoleåldern.
Att satsa på förskolan är en investering för framtiden. Vi har inte råd att låta bli att satsa på våra barn. Ju längre ner i åldrarna vi gör det desto större blir vinsterna.