Den bild av Sverige som alliansen gör sitt bästa för att sätta visar på att vi svenskar fått mer pengar i plånböckerna under deras styre som en effekt av de skattesänkningar som genomförts. För de allra flesta är det också så. Jobbskatteavdragen har helt klart ökat de arbetandes nettoinkomster efter skatt, det vill säga innan man ser till de kostnader som ökat i andra änden som en effekt av alliansens politik.
Alliansens arbetslinje premierar således den som har turen att ha ett arbete och kan öka sin arbetsinsats medan den missgynnar den som står utanför arbetsmarknaden. Det är liksom hela poängen med alliansens arbetslinje; att ge morötter till den som kan arbeta mer och piska de som inte har jobb så att de tar ett jobb till vilket pris som helst. Det är här som alliansens fattigdomslinje också blir en realitet. Den som är arbetslös eller sjuk har nämligen fått se sina ersättningar sänkas som ett led i att öka deras motivation till återinträde på arbetsmarknaden.
Professorn i socialt arbete, Tapio Salonen, konstaterar att SCB:s senaste siffror över inkomstfördelningen i landet visar att konsekvensen av arbetslinjen blir att allt fler arbetslösa och sjuka hamnar i fattigdom enligt den vedertagna definitionen av låg ekonomisk standard som används, det vill säga en inkomst som ligger lägre än sextio procent av medianinkomsten i landet. Sedan år 2004 har antalet fattiga bland de arbetslösa och sjuka tredubblats.
Baksidan av arbetslinjen har blivit en fattigdomslinje som kastar ut fler i fattigdom eftersom andelen förvärvsarbetare i landet inte stiger medan ersättningsnivåerna sänkts.
Det värsta med alliansens fattigdomslinje är att denna drabbar redan utsatta människor. Ersättningsnivåerna var inte höga innan, och är nu ännu lägre. Det innebär att människor som redan levde utan, eller med extremt små, marginaler i ekonomin sett svångremmen dras åt ytterligare. Förutom de som fått se ersättningsnivåerna sänkas finns hela den grupp som helt saknar ersättning från a-kassan eftersom de endera valde bort a-kassan när regeringen höjde avgifterna eller aldrig lyckats kvalificera sig in i systemet på grund av höjda krav.
Alliansens arbetslinje riskerar därmed att få som konsekvens att vi etablerar en fattig underklass som lever under mycket ansträngda ekonomiska förhållanden. Människor som kan komma att tvingas välja bort läkar- och tandläkarbesök, glasögon, mediciner och andra livsnödvändigheter som vi alla tar för givna.
Att alliansen inte ser att den egna politiken handlar om en fattigdomslinje är knappast förvånande. Det handlar nämligen om människosyn och hur man ser på solidariteten människor mellan. För socialdemokratin måste kampen mot vårt nya fattigdoms-Sverige vara oerhört högt prioriterad. Vi kan inte låta människor som drabbas av sjukdom eller arbetslöshet leva i ekonomisk misär. Att välfärden i vårt land ska omfatta alla måste vara ett tydligt besked från Socialdemokraterna inför höstens val.